Fallet i konjunkturindikatorn tilltog under mars och april när coronapandemins effekter på näringslivet blev allt mer tydliga. Störst nedgång är det i företagens orderingång och omsättning. Transport, hotell och restaurang är de branscher som utvecklats svagast det senaste året.

Dystra konjunkturutsikter
Även företagarnas förväntningar på det kommande året blev allt dystrare under våren och konjunkturindikatorn föll till samma låga nivåer som under lågkonjunkturen i början av 1990-talet. Mest pessimistiska är företagarna inom tjänstesektorn.
- Vi har blivit vana vid att småföretagen är motorn på den svenska arbetsmarknaden. 4 av 5 nya jobb har skapats där under de senaste decennierna. Om dessa mörka prognoser slår in kan den bilden komma att förändras dramatiskt. Det kan få förödande konsekvenser på tillväxten och välfärden, säger Daniel Wiberg, chefsekonom Företagarna.

Konjunkturnedgången ökar pressen på lönsamheten
Svagare konjunktur och en ökad priskonkurrens bidrar till att fler företagare upplever att lönsamheten i företaget minskar. Enligt deras egna bedömningar förväntas det bli än mer utmanande det närmaste året. Drygt vart tredje företagare räknar med en försämrad lönsamhet och mest pessimistiska är hotell- och restaurangföretagarna, bland dem tror hälften att lönsamheten kommer backa.

- Som företagare gäller det att se över företagets kostnader och fundera på om det finns möjligheter att hitta alternativa eller nya affärsmöjligheter och med det intäkter. Vi ser att många företag kämpar för sin överlevnad, men vi ser också många exempel på hur innovation, handlingskraft och samarbete skapar nya möjligheter mitt i krisen, säger Jörgen Kennemar, seniorekonom på Swedbank. 
Expansionsmöjligheter finns men många företag upplever kapacitetsbrister
Trots en svagare konjunktur uppger drygt en tredjedel av företagarna att de tvingats tacka nej till order under det senaste året på grund av att de redan har fullt upp eller att de saknar medarbetare med rätt kompetens. Samtidigt finns det en viss optimism. Sex av tio företagare anser att de har goda möjligheter att växa. Mest optimistiska var företagen inom tillverkning, byggverksamhet och företagstjänster. Men det finns även tillväxthinder. Främst är svårigheterna att hitta rätt personal men även tuff konkurrens påverkar dem.
- Vi ser också att fler företag än tidigare upplever en svagare efterfrågan. En längre period med svag, eller obefintlig efterfrågan innebär stora utmaningar för företagen och ett ökat behov av att se över företagets verksamhet Det är nu avgörande att såväl banker som regering och myndigheter gör allt de kan för att hjälpa företagen genom krisen, säger Ewa Andersen, vd Sparbankernas Riksförbund.

Ladda ner Småföretagsbarometern via Swedbank (https://swedbank.se/privat/spara-och-placera/analyser-marknad-omvarld/swedbank-insikt/foretagande/smaforetagsbarometern.html), Sparbankernas Riksförbund (https://sparbankerna.se/matningar/) och Företagarna (https://www.foretagarna.se/politik-paverkan/rapporter/smaforetagsbarometern/)

Kontakt:
Daniel Wiberg, chefsekonom Företagarna, 072-077 82 33
Jörgen Kennemar, seniorekonom Swedbank, 070-643 83 29
Ewa Andersen, vd Sparbankernas Riksförbund, 070-563 16 86
Anette Ringius, presskommunikatör Swedbank, 08-58 59 24 76
Jimmy Mannung, presskontakt, Företagarna, 070-788 74 10
[1] I Småföretagsbarometern redovisas nettotal där svaren räknas om till procentandelar. Skillnaden mellan procentandelen positiva svar och procentandelen negativa svar benämns nettotal. Nettotalet visar hur snabbt tillväxten förändras, snarare än en absolut nivå. För att få småföretagens konjunkturindikator adderas nettotalen för sysselsättning, orderingång och omsättning. Summan av dessa nettotal bildar alltså en konjunkturindikator.