Alzinova fortsätter att stärka sin position inför nästa utvecklingsfas för den terapeutiska vaccinkandidaten ALZ-101. Engagemanget av Dr. Marwan Sabbagh, som deltagit i mer än 100 kliniska studier inom Alzheimers sjukdom, utgör ett betydande tillskott till det kliniska programmet i takt med att förberedelserna inför fas II fortskrider. Detta stöds ytterligare av den senaste vetenskapliga publikationen, som ger extern validering av Bolagets kliniska data och stärker grunden för fortsatt utveckling och partneraktiviteter.

I denna intervju delar Dr. Sabbagh sina perspektiv på hur behandlingar mot Alzheimers sjukdom har utvecklats över tid, begränsningarna med nuvarande behandlingsstrategier och varför nya metoder såsom aktiv immunterapi återigen får ökad uppmärksamhet.

Fältet för Alzheimers sjukdom har gjort betydande framsteg under de senaste åren, samtidigt som tydliga begränsningar i den första generationens amyloidinriktade behandlingar blivit uppenbara. Hur ser du på nästa utvecklingsfas och vilka är de största kvarstående medicinska behoven som ännu inte adresserats?
“De passiva immunterapierna är kostsamma och effekten kvarstår endast under pågående behandling. Ett mer långvarigt och bestående behandlingsresultat är ett behov som dagens behandlingsparadigm ännu inte adresserar. Ett läkemedel som ALZ-101 skulle också kunna bli tillgängligt för en större patientpopulation eftersom passiva immunterapier har begränsad tillgänglighet, särskilt för patienter i glesbygdsområden. Det är ett andra ouppfyllt behov. Det tredje är potentialen att kunna användas i en preklinisk population.”

ALZ-101 riktar sig specifikt mot neurotoxiska amyloid-beta-oligomerer snarare än mot amyloid i bredare bemärkelse (plack). Ur ett kliniskt och mekanistiskt perspektiv – varför är denna oligomerspecifika strategi intressant för dig och hur skulle den kunna påverka patientutfall?
“Genom en iterativ process har vi nu förstått att inte alla former av amyloid är toxiska. Faktum är att behandlingar riktade mot tidigare former i kaskaden, såsom monomerer och dimerer, inte har varit framgångsrika. Det är oligomerformen som är känd för att vara toxisk. Därför är det logiskt att rikta in sig på oligomerer.”

Fas 1b-studien med ALZ-101 visade en gynnsam säkerhetsprofil, stark immunogenicitet och tidiga tecken som skulle kunna indikera en sjukdomsmodifierande effekt. När du ser till helheten i datan – vad finner du mest övertygande och varför?
“Aktiva immunterapier har tidigare haft problem med immunogenicitet och säkerhet. Inget av dessa problem framkom i fas 1b-studien med ALZ-101.”

Säkerhet har varit en stor utmaning för monoklonala antikroppar riktade mot amyloid, särskilt vad gäller ARIA. Hur väger du effekt mot säkerhet och tolerabilitet när du utvärderar nya behandlingar, och var ser du att ALZ-101 potentiellt passar in på den risk–nytta-skalan?
“Det finns en möjlighet för ARIA med alla anti-amyloidbehandlingar. Detta måste utvärderas i större fas II-studier. De tidiga studierna med ALZ-101 är uppmuntrande. Om ingen ARIA uppstår skulle det vara ett betydande framsteg.”

Du har varit involverad i mer än 100 kliniska studier inom Alzheimers sjukdom under din karriär. Vad fick dig att engagera dig operativt i Alzinovas fas II-studie med ALZ-101 och vad utmärkte programmet jämfört med andra projekt du ser?
“Återgången till aktiv immunisering. Resan med immunterapier började med AN1792 och fortsatte sedan med passiv immunterapi. Att återgå till aktiv immunterapi kommer att vara avgörande för att skapa en långsiktigt genomförbar behandlingsmodell. Väldigt få bolag har lyckats föra immunterapier framåt inom detta område.”

När ni nu går vidare till fas II med ALZ-101 – vilka är de viktigaste parametrarna och effektmåtten som måste demonstreras för att visa ett meningsfullt kliniskt värde för patienter och regulatoriska myndigheter?
“Det första är säkerhet, särskilt kring ARIA. Det andra är uthålliga antikroppstitrar med förväntan att dessa inte avtar över tid. Det tredje är att kunna visa en klinisk effekt som överstiger de >28 % som setts med passiva immunterapier. Slutligen även möjligheten till prevention.”

Vad skulle krävas för att ALZ-101 ska bli en del av framtidens behandlingsparadigm vid Alzheimers sjukdom, antingen som monoterapi eller i kombination med andra behandlingar?
“Det ultimata målet skulle vara att ge ALZ-101 till alla personer med risk att utveckla Alzheimers sjukdom inom ramen för ett preventivt behandlingsparadigm.”

För mer information om utnämningen av Dr. Marwan Sabbagh som Global Principal Investigator, se pressmeddelandet publicerat den 16 februari 2026: https://www.alzinova.com/investors/press-releases/press/?slug=alzinova-engages-renowned-international-alzheimers-expert-as-global-principal-investigator-ahead-of-planned-phase-2-study

För mer information, kontakta:
Tord Labuda, VD
E-post: info@alzinova.com

Om Alzinova AB
Alzinova AB är ett svenskt bioteknikbolag i klinisk utvecklingsfas som är specialiserat på behandling av Alzheimers sjukdom, där utgångspunkten är att angripa toxiska amyloid‑beta‑oligomerer. Bolagets läkemedelskandidat ALZ‑101 är ett terapeutiskt vaccin mot Alzheimers sjukdom. Alzinovas patenterade AβCC‑peptidteknologi möjliggör utveckling av sjukdomsmodifierande behandlingar som med hög precision angriper de toxiska amyloid‑beta‑oligomerer som är centrala för uppkomst och utveckling av sjukdomen. Globalt sett är Alzheimers sjukdom en av de vanligaste och mest förödande neurologiska bortsjukdomarna, med omkring 40 miljoner drabbade idag. Baserat på samma teknologi utvecklar bolaget även antikroppen ALZ‑201, som för närvarande befinner sig i preklinisk utveckling, och målsättningen är att ytterligare bredda projektportföljen. Bolagets Certified Adviser på Nasdaq First North Growth Market är Mangold Fondkommission AB. För mer information om Alzinova, besök gärna: www.alzinova.com