Spararna är mycket optimistiska till Stockholmsbörsens utveckling det kommande året. 45 procent tror att börsen ska stiga. Sedan 2018, när undersökningen började genomföras, är genomsnittet 28 procent. Senaste gången spararna var lika optimistiska var i slutet på 2020, då 46 procent trodde på uppgång. Andelen som tror på det motsatta, att börsen ska sjunka, är nio procent, vilket är det lägsta det har varit sedan undersökningen startade. Samtidigt svarar ungefär var tredje person att de inte har någon uppfattning.

”Den som tror att hög optimism innebär fortsatt uppgång ska inte ge upp på aktiemarknaden än. När spararna var så här optimistiska senast var Stockholmsbörsen mitt i en uppgångsfas, men kom ihåg att det är oerhört svårt att tajma aktiemarknaden. Det bästa sättet att hantera den osäkra framtiden på är att månadsspara väldigt långsiktigt”, säger Philip Scholtzé, Sparekonom Avanza.

Avanzas Sparindikator*

Fler män än kvinnor vill öka sitt sparande på börsen det kommande året
På frågan om hur svenskarna planerar att förändra sitt sparande svarar 60 procent att de inte kommer förändra något. Var femte person planerar någon typ av förändring, varav 15 procent vill öka sin andel på börsen medan sju procent vill minska sin exponering. Bland de som vill öka sin exponering mot börsen skiljer det sig anmärkningsvärt mellan män och kvinnor. 21 procent av männen planerar för ökad andel, men endast åtta procent av kvinnorna.

”Med facit i hand har de som ville öka sin andel blivit vinnare så här långt in i det efterföljande kvartalet, men att investera på börsen innebär för de flesta inte att bli vinnare på ett kvartal eller två. Sparande på börsen är som bäst när det används som ett maratonlopp och inte en sprint”, säger Philip Scholtzé.

8 procent av svenskarna sparar inte alls – men allt fler tror på ett ökat sparande det kommande året
De svenska spararna har inte förändrat fördelningen av sina sparpengar i någon större utsträckning jämfört med föregående kvartal. Andelen som aktiesparar har ökat marginellt, med två procentenheter till 39 procent. Den största förändringen från tidigare undersökningar är kopplad till amortering. Var fjärde person svarar nu att de amorterar på sina lån, jämfört med närmare en av tre som är genomsnittet sedan undersökningens start 2018. Åtta procent av svenskarna svarar att de inte sparar alls.

”Att åtta procent av svenskarna inte alls sparar är allvarligt. I takt med att vi förväntas leva längre ökar behovet av ett eget långsiktigt sparande, och alla behöver en buffert för att klara oförutsägbara händelser. I det här sammanhanget har det inte med inflationen att göra, eftersom vi sett ungefär samma andel sedan 2018. Jag tror att många av de som inte sparar kanske avstår helt eftersom de inte har möjlighet att spara en stor summa. Här är det viktigt att komma ihåg att det bästa sparandet är det som blir av”, säger Philip Scholtzé.

Undersökningen visar att det nu är en större andel än på länge som tror att de kommer att kunna spara mer det kommande året än tidigare. Samtidigt minskar andelen som tror att de kommer kunna spara mindre till 18 procent jämfört med 28 procent i fjärde kvartalet 2023.

”Det är väldigt positivt att fler tror sig kunna spara mer framöver. Den höga inflationen och återhållsamma löneutvecklingen i samhället har utmanat svenskarnas möjligheter att spara. När styrräntan nu äntligen har sänkts och den allmänna prisutvecklingen börjar närma sig inflationsmålet är det sannolikt att svenskarnas tro om ett högre sparande också kommer att kunna bli verklighet”, säger Philip Scholtzé.

45 procent av svenskarna uppger att de inte sparar i aktier eller fonder för att de inte har tillräcklig kunskap. Det är färre, 35 procent, som anger att de inte har råd.

”Den som investerar långsiktigt i aktier eller aktiefonder skapar förutsättningar att nå ekonomisk frihet senare i livet. Att bristande kunskap är den vanligaste anledningen till att inte investera är ett samhällsproblem. Ekonomisk frihet behöver inte betyda ett lyxliv, för de flesta handlar det om att ha råd att leva ett vanligt liv utan krav på inkomst. Det är precis det många ser framför sig framåt pensionen”, avslutar Philip Scholtzé.

*Avanza genomför, tillsammans med undersökningsbolaget Demoskop, en gång per kvartal en undersökning i syfte att få en bild av privatpersoners börshumör. Den primära frågeställningen är vad privatpersoner tror om Stockholmsbörsens utveckling kommande 12 månaderna. Avanzas sparindikator definieras utifrån detta som skillnaden mellan andelen som tror på stigande börs och andelen som tror på sjunkande börs de kommande 12 månader. En sparindikator på 0 innebär lika stor andel som tror på stigande som sjunkande börskurser. Ett negativt värde innebär att fler tror på fallande än stigande börskurser, medan ett positivt värde innebär att fler tror på stigande börskurser.

För mer information: 
Philip Scholtzé, Sparekonom Avanza
070-846 43 49
Mejl: philip.scholtze@avanza.se
X: @philipscholtze