När vi summerar året kan vi konstatera att det återigen har varit ett händelserikt sådant. Året inleddes med optimism, men humöret svängde snabbt när omfattningen av Trumps politik blev tydlig. Kulmen nåddes den andra april på den så kallade Liberation Day då omfattande importtullar tillkännagavs. Ovissheten var stor och aktiemarknaden föll kraftigt och kreditspreadar steg i snabb takt samtidigt som amerikanska räntor steg. Sedan dess har handelsläget stabiliserats gradvis och finansiella marknader har repat mod där risktillgångar har haft en kraftig uppgång sedan mitten av april.
Centralbankerna har fortsatt att sänka styrräntorna, där ECB i flera steg under första halvåret justerade ner räntan från 3,00 till 2,00 procent, Riksbanken har gått från 2,50 till 1,75 procent och FED har under hösten sänkt från 4,50-4,25 till 3,75-3,50 procent. Den svenska referensräntan Stibor har under året gått från 2,54 till 1,96 procent. Räntan används som bas för de flesta lån med rörlig ränta, vilket inkluderar merparten av de obligationer fonden investerar i.

Den svenska företagsobligationsmarknaden har genererat attraktiv avkastning för investerare. Samtidigt har marknaden varit tillgänglig för företag som önskar finansiering, således en marknad i bra balans. Resultatet är att den totala volymen nya obligationer som emitterats är nära rekordnivåer.
 
Räntenivån i fonden var i inledningen av året 3,5 procent och är nu 2,9 procent. Förändringen förklaras av en nedgång i marknadsräntor, där ovan nämnda Stibor fallit med 0,6 procent, vilket i kombination med lägre kreditspreadar ger den nuvarande räntenivån. Sett över året har fondens räntenivå i snitt varit 3,2%. Fondens nyckeltal sett till löptid, sektorer, riskallokering och övriga riskmått är relativt oförändrade jämfört med i början av året. Exponeringen mot banker är nu något högre då vi ser fortsatt värde i sektorn. Sett över året har innehav, allokering mellan sektorer, och risk varierat då marknadsförutsättningarna har skiftat. 
 
Sett till utveckling bland bolagen börjar en återhämtning i konjunkturen och lägre räntor synas i kreditnyckeltalen. Bland fastighetsbolagen, som är kapitaltunga med överlag kort räntebindning, har räntetäckningsgraden förbättrats. Flera bolag har fått en positiv förändring i framtidssyn från ratingbyråer vilket pekar på en möjlig höjning av kreditbetyget framöver.

Electrolux har länge tampats med utmaningar både operationellt och finansiellt och Standard & Poor’s sänkte kreditbetyget till BBB- från BBB i augusti. Förändringen fick ingen betydande effekt på prissättningen då detta legat i korten en längre tid. Länsförsäkringar Bank fick höjt kreditbetyg men inte heller det fick någon större påverkan då det var mer en teknisk förändring. Den statliga flygplatsoperatören Swedavia fick ett första kreditbetyg under hösten på BBB+. Detta var i linje med vår interna bedömning men ett officiellt kreditbetyg möjliggör för fler investerare att äga obligationen vilket resulterade i en positiv prisuppgång.
 
Störst bidrag till årets avkastning för fonden kommer från ovan nämnda Swedavia. Vi har ägt flera obligationer från bolaget som har varit en av fondens största innehav under året. Även Tryg Försäkring, Castellum, Storebrand och Balder har varit stora innehav med avkastning över genomsnittet. Inget innehav, varken på bolags eller obligationsnivå, har haft negativ avkastning. Innehav med lägst avkastning har varit de med kortast löptid och lägst räntenivå.

Sammantaget är vi nöjda med årets utveckling. Flera obligationer har avkastat mer än räntenivån, drivet av en positiv utveckling i underliggande bolags fundamenta. Samtidigt har en bredare prisuppgång skett till följd av ett förbättrat generellt risksentiment. Den bredbaserade avkastningen bland innehaven ser vi som en styrka. Det finns ett stort utbud av välskötta bolag och attraktiva obligationer som gör det möjligt att skapa avkastning med relativt låg risk.
 
Som en del av vårt fortsatta arbete med att anpassa fonden till ett 1,5 °C-scenario har vi fokuserat på att uppmuntra portföljbolag som ännu inte har validerade vetenskapsbaserade mål enligt SBTi att påbörja processen. Vi ser detta som ett sätt att säkerställa att bolagen utvecklas i rätt riktning. Till följd av detta har andelen innehav med fastställda och verifierade klimatmål enligt SBTi ökat från 44 % till 68 %.

Under året har vi sett särskilt positiv ESG-utveckling i flera av fondens innehav. För att lyfta fram några exempel har Gränges under året tagit betydande steg mot att minska sin klimatpåverkan. Bolaget har lanserat sin första produktionslina baserad helt på fossilfri el. Dessutom har Gränges ökat användningen av återvunnet aluminium, vilket är avgörande då aluminiumproduktion med återvunnet råmaterial innebär upp till 95 % lägre CO₂-utsläpp.

SSAB satsar vidare på sin fossilfria stålsatsning HYBRIT. Vi förväntar oss att projektet under 2026 fortsätter i önskvärd riktning och tar steg mot storskalig produktion av fossilfritt stål.

Under året har Lantmännen och Arla visat att hållbar omställning går att kombinera med produktion och affärsutveckling. Genom ett nytt långsiktigt samarbete har de nu börjat använda fossilfri mineralgödsel med 70–90 % lägre klimatavtryck än konventionell gödsel, ett viktigt steg mot en mer klimatneutral livsmedelskedja.