Kriget i Mellanöstern och dess påverkan på omvärlden har varit i fokus för finansmarknaderna den senaste månaden. Utöver de humanitära och ekonomiska konsekvenserna i de direkt drabbade områdena påverkas omvärlden genom stigande priser och störningar i utbudet av varor som produceras i regionen. De mest påtagliga effekterna syns inom olja och gas, men regionen är även en viktig producent av gödningsmedel, aluminium och oljebaserade insatsvaror.
 
Kriget understryker återigen hur integrerad och sårbar världsekonomin är för störningar i globala försörjningskedjor. Högre energi- och transportkostnader slår brett i ekonomin, eftersom dessa utgör en betydande kostnad för både hushåll och företag.
 
Finansmarknaderna har reagerat med fallande börser och stigande räntor. Inflationen, som varit förhöjd sedan kriget i Ukraina bröt ut, har nyligen börjat närma sig mer önskvärda nivåer. De nya störningarna i energiförsörjningen riskerar dock att åter driva upp inflationen. Hur stor och varaktig effekten blir beror på konfliktens utveckling och omfattningen av störningarna.
 
Räntemarknaden har gjort en tydlig omsvängning – från att prissätta ytterligare räntesänkningar till att nu indikera flera höjningar från centralbankerna. I Sverige har ettårsräntan stigit från cirka 1,90 till 2,5 procent, och marknaden prissätter nu omkring tre höjningar från Riksbanken under året. För bara en månad sedan fanns en viss sannolikhet för ytterligare en sänkning från nuvarande nivå på 1,75 procent.
 
Högre räntor får tydliga konsekvenser för både hushåll och företag. Utöver ökade finansieringskostnader innebär ränteuppgången att värdet på utestående obligationer med fast ränta faller. Som exempel har svenska statsobligationer med två års löptid fallit med cirka 1 procent, medan tioåriga obligationer har tappat omkring 2,3 procent.
 
Företagsobligationer påverkas också av de ökade riskerna. Bolagen möter högre kostnader för energi, transporter och insatsvaror, samtidigt som efterfrågan kan försvagas i takt med en sämre konjunktur och högre inflation. Även om konflikten hittills varit relativt kortvarig och effekterna ännu inte fullt ut syns i rapporterade data, har marknaden justerat prissättningen genom högre riskpremier. Inom investment grade har kreditspreadarna ökat med cirka 10–20 punkter, och inom high yield med omkring 50 punkter.
 
Samtidigt finns tecken på fortsatt god efterfrågan på krediter. Flera bolag har varit aktiva på primärmarknaden under månaden. Exempelvis emitterade Handelsbanken en AT1-obligation om 6 miljarder kronor till en rekordlåg marginal. Vi valde att avstå, men emissionen indikerar ett fortsatt starkt investerarintresse.
 
Vi har inte gjort några större förändringar i fonden under månaden, utan endast mindre omplaceringar. Givet den osäkra situationen fortsätter vi att inta en försiktig hållning i väntan på större klarhet eller mer attraktiva värderingar. De stigande kreditspreadarna förklarar fondens utveckling under månaden.