FÖRSTA KVARTALET
· Koncernens nettoomsättning ökade med 16,6 procent till 129,4 MSEK (111,0).
· Rörelseresultatet (EBIT) ökade till 13,8 MSEK (13,1).
· Resultat per aktie före och efter utspädning uppgick till 0,37 SEK (0,36).
 
VÄSENTLIGA HÄNDELSER FÖRSTA KVARTALET
· Railcare höjer sina finansiella mål för perioden fram till och med 2027. De nya målen är att uppnå en nettoomsättning på 1000 MSEK kronor samt en rörelsemarginal på 13 procent.

VD-KOMMENTAR
Nettoomsättningen för det första kvartalet uppgick till 129,4 MSEK (111,0) och rörelseresultatet var 13,8 MSEK (13,1). Det motsvarar en rörelsemarginal på 10,7 procent.
 
- Det första kvartalet har påverkats negativt av den långa vintern som inneburit att vi tvingats skjuta fram planerade arbeten i entreprenadverksamheten. Trots detta levererar vi ett stabilt kvartal tack vare transportverksamheten där vi under hela kvartalet haft avtal med Kaunis Iron, LKAB och röjningslok för Trafikverkets räkning.

Den kalla och långa vintern har inneburit mycket jobb med våra snömaskiner, men har samtidigt inneburit att främst Liningverksamheten tvingats skjuta fram i stort sett alla planerade jobb under det första kvartalet. De höga volymerna av snöhantering väger inte upp att vi tvingats skjuta fram arbeten i entreprenadverksamheten, eftersom vi i snökontraktet får betalt för vår beredskap med tillägg för de ökade kostnader som uppstår när vi snöröjer.
 
Volymerna i entreprenadverksamheten i Storbritannien är fortsatt låga. De sista månaderna av planperiod sex, CP6, har nu genomförts. Den nya planperioden, CP7, inleddes den 1 april och ramavtalet med Network Rail har förlängts ett år. Vi har pågående diskussioner med Network Rail om deras framtida behov av våra tjänster.
 
Bristerna i svensk järnväg äventyrar stora industrisatsningar
Att underhållsskulden på svensk järnväg är stor har varit känt under en längre tid. Bristerna är utmanande och behovet av en robust och tillförlitlig järnväg har aldrig varit större. Det tydligaste exemplet är vinterns två stora urspårningar på Malmbanan, som medförde stopp i trafiken under hela 76 dygn. Kortsiktigt innebar det stora ekonomiska konsekvenser för de bolag, däribland LKAB och Kaunis Iron, som är helt beroende av Malmbanan för att leverera sina produkter till kunder. Det finns i dagsläget inget alternativ till järnvägstransporter. I sommar är banarbetsperioden längre och mer omfattande än tidigare, och pågår under hela perioden maj till september. Det innebär en ännu lägre kapacitet på Malmbanan, i en tid då lagren efter urspårningarna är enormt stora.
 
Långsiktigt är utmaningarna ännu större. De stora industrisatsningar som pågår kräver transporter av väsentligt högre volymer än idag. Järnväg är det enda realistiska alternativet både avseende volymer och ur ett hållbarhetsperspektiv. Gemensamt för många av dessa stora industriprojekt är att finansieringen redan är säkerställd och likaså projektering av investeringar och anläggningar. Det behov som återstår att lösa är infrastruktur, det vill säga elförsörjning och transportlösningar. Det är fullt förståeligt att oron är stor att infrastrukturfrågorna inte hinner lösas i tid. Det är förtroendet för den svenska gröna industrin som står på spel. Det är både allvarligt och bråttom att lösa dessa frågor. Det krävs nya sätt att effektivisera planering och genomförande av underhållet. På Railcare har vi myntat begreppet ”depåstopp som i Formel 1”. Med det menar vi att när underhållsstoppen väl sker, så måste de vara väl förberedda och synkroniserade, så att man hinner göra så mycket som möjligt, på så kort tid som möjligt. Med vår kunskap och erfarenhet vill vi få det att ske i verkligheten.
 
Testkörning av nästa generations MPV
Under det första kvartalet påbörjade vi testkörning av den nya generationens MPV, en av våra innovativa maskiner för ett effektivt och hållbart järnvägsunderhåll. Maskinen kommer att drivas med hjälp av en strömavtagare som tar elen direkt från kontaktledningen, något som effektiviserar maskinens nyttjande. Batterierna kan dessutom laddas genom samma strömavtagare, vilket vi troligtvis är bland de första i världen att utveckla och genomföra för en maskin med denna storlek och kapacitet. Vid nästa steg ska Transportstyrelsen godkänna maskinen för att få nyttjas på den svenska järnvägen. Efter det följer utbildning av Railcares maskinoperatörer, för att slutligen kunna använda maskinen i entreprenadverksamheten från hösten 2024.
 
Mattias Remahl
Verkställande direktör