Bifogade filer
Årets beslut om resolutionsplaner
Prenumeration
Effektiv krishantering av banker och andra institut förutsätter god planering. Resolutionsdelegationen har fattat årets beslut om resolutionsplaner för de åtta systemviktiga bankerna, inklusive uppdaterade krav på kapitalbas och kvalificerade skulder (MREL).
Riksgälden hanterar systemviktiga banker som har fallerat eller riskerar att fallera genom resolution. Banker som bedöms som systemviktiga riskerar att ge omfattande konsekvenser för det finansiella systemet om de i stället skulle försättas i konkurs. För att kunna genomföra resolution beslutar Riksgälden om så kallade MREL-krav. MREL syftar till att bankernas aktie- och fordringsägare – inte skattebetalare – ska bära kostnaderna för krishanteringen.
Sedan den 1 januari 2024 behöver de systemviktiga bankerna även efterleva Europeiska bankmyndighetens (Eba) riktlinjer för resolutionsbarhet. Dessa riktlinjer syftar också till att stärka Riksgäldens möjlighet att genomföra resolution.
– Riksgälden fortsätter att arbeta aktivt för att stärka förmågan att kunna hantera banker i kris genom resolution. En del av arbetet är att utvärdera bankernas interna kapacitet och förmågor. Bankerna har utvecklat flera delar i sitt arbete men det finns också områden där vi har identifierat behov av ytterligare åtgärder, säger riksgäldsdirektör Karolina Ekholm.
Riksgälden bedömer att åtta banker är systemviktiga.
De åtta systemviktiga bankerna och deras MREL-krav per 1 januari 2025
| Bank | Totalt riskvägt krav [1] | Totalt icke riskvägt krav [2] |
| Handelsbanken | 26,83 | 6,00 |
| SEB | 27,52 | 6,00 |
| Swedbank | 28,65 | 6,00 |
| Landshypotek | 22,30 | 6,00 |
| Länsförsäkringar | 22,70 | 6,00 |
| SBAB | 22,24 | 6,00 |
| Skandiabanken | 21,66 | 6,00 |
| Sparbanken Skåne | 22,11 | 6,00 |
| [1] Andel av REA. | ||
| [2] Andel av LRE. | ||
| Anm. För mer information om hur MREL-kraven är beräknade, se beslutspromemorian Kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder (MREL) samt MREL-policyn. Se tabell för samtliga MREL-krav för de svenska systemviktiga bankerna. | ||
Bankerna ska leva upp till Ebas riktlinjer
Ebas riktlinjer för förbättring av möjlighet till resolution för institut och resolutionsmyndigheter (EBA/GL/2022/01) trädde i kraft den 1 januari 2024. Dessa riktlinjer är en central beståndsdel i Riksgäldens bedömning av bankernas så kallade resolutionsbarhet. Bristande efterlevnad av riktlinjerna kan vara grund för Riksgälden att bedöma att det finns väsentliga hinder mot resolution.
Under 2024 har Riksgälden för första gången utvärderat hur bankerna lever upp till riktlinjerna efter att de börjat gälla. Riksgälden har inte identifierat några väsentliga hinder mot resolution. Däremot har myndigheten identifierat ett antal områden där åtgärder behöver vidtas för att stärka resolutionsbarheten.
Fakta
De flesta banker bedöms inte vara systemviktiga
Merparten av de banker som omfattas av Riksgäldens resolutionsplanering bedöms inte vara systemviktiga. Riksgälden planerar därmed att dessa kan avvecklas genom konkurs eller likvidation om de fallerar. För banker i denna kategori har Riksgälden fattat beslut om så kallade förenklade resolutionsplaner och om MREL som inte överstiger kapitalkraven (i denna grupp ingår även värdepappersbolag).
Insättningsgarantin gäller alltid
Oavsett hur en bank hanteras i kris gäller insättningsgarantin. Det innebär att Riksgälden betalar ut ersättning till privatpersoner, företag och andra juridiska personer om en bank skulle gå i konkurs. Insättarnas pengar är skyddade upp till ett belopp om 1 050 000 kronor per insättare och institut.