Måndag 19 Maj | 16:46:00 Europe / Stockholm

Prenumeration

2025-03-07 08:00:00

Statens betalningar resulterade i ett överskott på 74,0 miljarder kronor i februari. Riksgäldens prognos var ett överskott på 60,9 miljarder kronor. Skillnaden mot prognosen beror främst på högre skatteinkomster än väntat.

Det primära saldot var 20 miljarder kronor starkare än prognos. Skatteinkomsterna var cirka 15 miljarder kronor högre än beräknat. Det var främst inbetalningar av kompletterande skatt som var högre än väntat. Utgifterna för flera statliga myndigheter var lägre än väntat, vilket också bidrog till ett starkare primärsaldo.

Riksgäldens nettoutlåning till myndigheter med flera var cirka 7 miljarder kronor högre än prognos. Denna avvikelse motverkade det starka primärsaldot och berodde främst på lägre inlåning än väntat från Pensionsmyndigheten och EU.

Räntebetalningarna på statsskulden var i linje med prognos.

För tolvmånadersperioden till och med februari 2025 visade statens betalningar ett underskott på 93 miljarder kronor.

Statsskulden uppgick till 1 110 miljarder kronor i slutet av februari.

Utfallet för mars 2025 publiceras den 7 april 2025 klockan 08.00.

Datum för publicering av ny prognos över Sveriges ekonomi och statens upplåning är den 22 maj 2025.

Statens budgetsaldo och nettolånebehov [1] (miljoner kronor)
 UtfallPrognosDifferensAck. diff. [2]Utfall 12-mån
Budgetsaldo73 97060 89113 079-4 727-92 561
Nettolånebehov [1]-73 970-60 891-13 0794 72792 561
Primärt saldo [3]-81 096-61 564-19 532-2 18964 168
Nettoutlåning till myndigheter m.fl. [4]6 045-5176 5628 2506 897
Räntor på statsskulden1 0811 190-109-1 33421 496
- Ränta på lån i svenska kronor1 285992294-12019 113
- Ränta på lån i utländsk valuta4959-112593 016
- Realiserade valutakursdifferenser-253139-392-1 472-632
[1] Nettolånebehovet motsvarar budgetsaldot med omvänt tecken.
[2] Summan av månatliga prognosdifferenser sedan senaste prognos.
[3] Nettot av statens primära utgifter och inkomster.
[4] Nettot av myndigheter med fleras in- och utlåning i Statens internbank. Nettoutlåningen innehåller såväl löpande statlig verksamhet som tillfälliga poster, vilka kan beslutas med kort varsel. In- och utlåningen påverkar nettolånebehovet och statsskulden, men omfattas inte av det statliga utgiftstaket.

Rapport: Sveriges statsskuld februari 2025

Officiell statistik om nettolånebehovet och statsskulden

Det månatliga utfallet av statens nettolånebehov ingår i Sveriges officiella statistik.

Riksgälden publicerade sin senaste prognos över Sveriges ekonomi och statens upplåning den 28 november 2024: Statsupplåning prognos och analys 2024:3.