Torsdag 30 Oktober | 22:20:54 Europe / Stockholm

Prenumeration

2025-10-07 08:00:00

Statens betalningar resulterade i ett överskott på 2,1 miljarder kronor i september. Riksgäldens prognos var ett överskott på 3,1 miljarder kronor.

Det primära saldot var 11,3 miljarder kronor lägre än prognos. Skillnaden beror främst på att en första inbetalning från EU:s återhämtningsfacilitet till Sverige skedde tidigare än förväntat. Betalningen på 18,5 miljarder kronor skedde i juli och inte i september som vi räknat med i vår prognos. Betalningen är en del av stödet från EU:s gemensamma insats för att stärka medlemsländernas återhämtning efter pandemin och bidra till den gröna och digitala omställningen. Samtidigt var skatteinkomsterna cirka 4 miljarder kronor lägre än prognos.

Riksgäldens nettoutlåning till myndigheter med flera var 10,3 miljarder kronor lägre än prognos. Skillnaden beror framför allt på högre inlåning från Pensionsmyndigheten.

Räntebetalningarna på statsskulden var 0,1 miljarder kronor lägre än prognos.

För tolvmånadersperioden till och med september 2025 visade statens betalningar ett underskott på 76,3 miljarder kronor.

Statsskulden uppgick till 1 103 miljarder kronor i slutet av september.

Utfallet för oktober 2025 publiceras den 7 november 2025 klockan 08.00.

Datum för publicering av ny prognos över Sveriges ekonomi och statens upplåning är den 27 november 2025.

Statens budgetsaldo och nettolånebehov [1] (miljoner kronor)
 UtfallPrognosDifferensAck. diff. [2]Utfall 12-mån
Budgetsaldo2 1413 070-9292 176-76 266
Nettolånebehov [1]-2 141-3 070929-2 17676 266
Primärt saldo [3]9 255-2 04011 294-40340 006
Nettoutlåning till myndigheter m. fl. [4]-14 445-4 143-10 302-2 3375 831
Räntor på statsskulden3 0503 114-6356430 428
- Ränta på lån i svenska kronor3 5413 086455-15728 779
- Ränta på lån i utländsk valuta-25327-280-186825
- Realiserade valutakursdifferenser-2381-239907824
[1] Nettolånebehovet motsvarar budgetsaldot med omvänt tecken.
[2] Summan av månatliga prognosdifferenser sedan senaste prognos.
[3] Nettot av statens primära utgifter och inkomster.
[4] Nettot av myndigheter med fleras in- och utlåning i Statens internbank. Nettoutlåningen innehåller såväl löpande statlig verksamhet som tillfälliga poster, vilka kan beslutas med kort varsel. In- och utlåningen påverkar nettolånebehovet och statsskulden, men omfattas inte av det statliga utgiftstaket.

Rapport: Sveriges statsskuld september 2025

Officiell statistik om nettolånebehovet och statsskulden

Det månatliga utfallet av statens nettolånebehov ingår i Sveriges officiella statistik.

Riksgälden publicerade sin senaste prognos över Sveriges ekonomi och statens upplåning den 22 maj 2025: Statsupplåning prognos och analys 2025:1.