Regeringen ska enligt budgetlagen besluta om riktlinjerna senast den 15 november. Inför beslutet ges även Riksbanken möjlighet att yttra sig om förslaget. Riktlinjerna styr bland annat vilka skuldslag statsskulden ska bestå av och vilken löptid den ska ha. Enligt de nuvarande riktlinjerna ska 20 procent av statsskulden vara realskuld – obligationer där staten bär inflationsrisken.

– Våra analyser av statsskuldens sammansättning visar att det inte längre är motiverat att ha en så stor andel realskuld och vi föreslår därför att minska den. Staten ska fortsätta emittera realobligationer men i en mer begränsad utsträckning, säger Klas Granlund, skuldförvaltningschef på Riksgälden.

Minskad realskuld men fortsatta emissioner
Den främsta anledningen till att minska realskulden är att den nuvarande andelen varken bidrar till sänkt kostnad eller lägre risk i statsskulden. Förslaget innebär att den utestående volymen realobligationer minskar från 177 miljarder kronor till cirka 80 miljarder kronor till slutet av 2029.

Om regeringen fattar beslut enligt förslaget kommer det att innebära förändringar i statens upplåning. Minskningen av realskulden sker i takt med att lån förfaller och Riksgälden kan då, utifrån lånebehovet, i stället prioritera nominella statsobligationer. Men Riksgälden kommer även att fortsätta emittera en mindre volym löpande och introducera nya realobligationer. Även andra praktiska förändringar kan bli aktuella. Riksgälden återkommer med detaljer i nästa statsupplåningsrapport som publiceras den 28 november.

En förändring som genomförs redan från och med den 1 oktober är att Riksgälden stänger faciliteten där återförsäljare kan byta realobligationer. Syftet är att ha kontroll över hur förfalloprofilen i realskulden utvecklas.

Ett bättre löptidsmått för Riksgäldens ändamål
Riksgälden föreslår att byta mått för löptiden från duration till genomsnittlig räntebindningstid (average time to refixing, ATR). ATR är ett mer ändamålsenligt löptidsmått för statsskulden eftersom det inte påverkas av förändringar i marknadsräntan. Riksgälden ser i nuläget inga skäl att ändra styrintervallet för löptiden utan föreslår att det ligger kvar på 3,5–6 år mätt som ATR.

Rapport: Statsskuldens förvaltning – Förslag till riktlinjer 2025–2027 (se bilaga).