Onsdag 14 Maj | 05:49:11 Europe / Stockholm

Prenumeration

2023-02-07 08:00:00

Statens betalningar resulterade i ett underskott på 45,7 miljarder kronor i januari. Riksgäldens prognos var ett underskott på 17,5 miljarder kronor. Skillnaden mot prognos beror till övervägande del på lägre skatteinkomster än beräknat.

Det primära saldot var 25,5 miljarder kronor lägre än prognos. Skatteinkomsterna var cirka 24 miljarder kronor lägre än beräknat. De lägre skatteinkomsterna beror till stor del på att slutregleringen för kommunalskatt avseende 2021 blev 16 miljarder kronor högre än Riksgälden beräknat. Kommuner och regioner erhåller preliminära belopp i utbetalningar av kommunalskatt från staten. När inkomsterna för respektive kalenderår är fastställda regleras detta i en engångsbetalning, vilket sker i januari varje år. För kommunerna är det en omfördelning av inkomster från kommunalskatter mellan år.

Riksgäldens nettoutlåning till myndigheter m.fl. var 1,0 miljarder kronor högre än prognos.

Räntebetalningarna på statsskulden var 1,6 miljarder kronor högre än prognos. Det beror framför allt på högre räntor i svenska kronor.

För tolvmånadersperioden till och med januari 2023 visade statens betalningar ett överskott på 117,2 miljarder kronor.

Statsskulden uppgick till 1 115 miljarder kronor i slutet av januari.

Utfallet för februari 2023 publiceras den 7 mars 2023 kl. 08.00.

En ny prognos över Sveriges ekonomi och statens upplåning publiceras den 23 februari.

Statens budgetsaldo och nettolånebehov (miljoner kronor)
 
 UtfallPrognosDifferensAck. diff. [2]Utfall 12-mån
Budgetsaldo-45 682-17 538-28 14444 782117 154
Nettolånebehov [1]45 68217 53828 144-44 782-117 154
Primärt saldo [3]42 88117 36025 522-28 592-34 107
Nettoutlåning till myndigheter m.fl. [4]1 508509999-18 658-111 258
Räntor på statsskulden1 293-3301 6232 46828 210
- Ränta på lån i svenska kronor334-1 0551 3892 57116 378
- Ränta på lån i utländsk valuta-279140-419-403-581
- Realiserade valutakursdifferenser1 23858665330012 413
[1] Nettolånebehovet motsvarar budgetsaldot med omvänt tecken.
[2] Summan av månatliga prognosdifferenser sedan senaste prognos.
[3] Nettot av statens primära utgifter och inkomster.
[4] Nettot av myndigheter med fleras in- och utlåning i Statens internbank. Nettoutlåningen innehåller såväl löpande statlig verksamhet som tillfälliga poster, vilka kan beslutas med kort varsel. In- och utlåningen påverkar nettolånebehovet och statsskulden, men omfattas inte av det statliga utgiftstaket.

Statistik om nettolånebehovet, statens upplåning och statsskulden:

https://www.riksgalden.se/sv/statistik/statistik-om-statens-upplaning/

Det månatliga utfallet av statens nettolånebehov ingår i Sveriges officiella statistik.

Riksgälden publicerade sin senaste prognos över Sveriges ekonomi och statens upplåning den 27 oktober 2022: Statsupplåning prognos och analys 2022:3.