Bifogade filer
Prenumeration
Statens betalningar resulterade i ett underskott på 23,3 miljarder kronor i januari. Riksgäldens prognos var ett underskott på 31,3 miljarder kronor. Skillnaden mot prognosen beror främst på lägre nettoutlåning till myndigheter med flera.
Det primära saldot var 1 miljard kronor högre än prognos. Skatteinkomsterna var cirka 10 miljarder kronor högre än beräknat. De högre skatteinkomsterna beror till stor del på att slutregleringen för kommunalskatt avseende 2023 blev lägre än Riksgälden beräknat. Kommuner och regioner erhåller preliminära belopp i utbetalningar av kommunalskatt från staten. När inkomsterna för respektive kalenderår är fastställda regleras detta i en engångsbetalning, vilket sker i januari varje år. För kommunerna är det en omfördelning av inkomster från kommunalskatter mellan år. De högre skatteinkomsterna motverkades av att utbetalningarna från olika myndigheter var högre än beräknat.
Riksgäldens nettoutlåning till myndigheter med flera var 6 miljarder kronor lägre än prognos. Det beror främst på högre inlåning från bland annat EU och Svenska kraftnät.
Räntebetalningarna på statsskulden var 1 miljard kronor lägre än prognos.
För tolvmånadersperioden till och med januari 2025 visade statens betalningar ett underskott på 92,2 miljarder kronor.
Statsskulden uppgick till 1 176 miljarder kronor i slutet av januari.
Utfallet för februari 2025 publiceras den 7 mars 2025 klockan 08.00.
Datum för publicering av ny prognos över Sveriges ekonomi och statens upplåning är den 22 maj 2025.
Statens budgetsaldo och nettolånebehov [1] (miljoner kronor) | |||||
Utfall | Prognos | Differens | Ack. diff. [2] | Utfall 12-mån | |
Budgetsaldo | -23 250 | -31 282 | 8 031 | -17 806 | -92 235 |
Nettolånebehov [1] | 23 250 | 31 282 | -8 031 | 17 806 | 92 235 |
Primärt saldo [3] | 30 688 | 31 732 | -1 045 | 17 343 | 68 621 |
Nettoutlåning till myndigheter m.fl. [4] | -6 696 | -702 | -5 994 | 1 688 | 3 316 |
Räntor på statsskulden | -741 | 252 | -993 | -1 225 | 20 299 |
- Ränta på lån i svenska kronor | -321 | -332 | 11 | -414 | 18 202 |
- Ränta på lån i utländsk valuta | -6 | 222 | -228 | 269 | 3 046 |
- Realiserade valutakursdifferenser | -414 | 361 | -775 | -1 080 | -949 |
[1] Nettolånebehovet motsvarar budgetsaldot med omvänt tecken. | |||||
[2] Summan av månatliga prognosdifferenser sedan senaste prognos. | |||||
[3] Nettot av statens primära utgifter och inkomster. | |||||
[4] Nettot av myndigheter med fleras in- och utlåning i Statens internbank. Nettoutlåningen innehåller såväl löpande statlig verksamhet som tillfälliga poster, vilka kan beslutas med kort varsel. In- och utlåningen påverkar nettolånebehovet och statsskulden, men omfattas inte av det statliga utgiftstaket. |
Rapport: Sveriges statsskuld januari 2025
Officiell statistik om nettolånebehovet och statsskulden
Det månatliga utfallet av statens nettolånebehov ingår i Sveriges officiella statistik.
Riksgälden publicerade sin senaste prognos över Sveriges ekonomi och statens upplåning den 28 november 2024: Statsupplåning prognos och analys 2024:3.