När sommaren kommer och tempot i vardagen saktar ner växer bok-aptiten. För många människor är semester synonymt med att kura ihop sig med en bok eller trycka på play på en ljudbok under en långresa, en trend som märks tydligt på Storytel då plattformens användning når sin årliga topp under sommaren.

Inför årets högsäsong tog Storytel tempen på bok-vanorna i fem europeiska länder, och hur de hänger ihop med befolkningens allmänna välbefinnande. Resultatet är The 2026 Story Report, en studie som omfattar Sverige, Finland, Norge, Polen och Bulgarien. Resultaten visar på ett starkt samband: de som läser och lyssnar på böcker allra mest rapporterar högre generellt välmående än de som läser och lyssnar mer måttligt. De som inte har läst eller lyssnat på en ljudbok alls de senaste sex månaderna rapporterar lägst generellt välmående. 

”Rapportens resultat är både tydligt och inspirerande: ju mer vi läser, oavsett format, desto bättre mår vi. De som gör böcker och ljudböcker till en daglig vana rapporterar genomgående högre nivåer av välmående”, säger Bodil Eriksson Torp, VD Storytel Group. ”Det är också fantastiskt att se att så många lyssnare uppger att de läst ut fler böcker efter att de börjat med ljudböcker, vilket visar att formatet är ett perfekt komplement till den traditionella läsningen.”

Insikter från The 2026 Story Report:

1. Tydligt samband mellan bokkonsumtion och välmående
Rapporten visar en tydlig ”dos-respons”-effekt mellan hur mycket människor konsumerar berättelser och deras självuppskattade välmående på alla fem marknader. Ju mer en person läser eller lyssnar på böcker, desto högre uppges deras välmående vara. I Polen och Bulgarien är effekten av lyssnandet proportionellt sett större och mer signifikant.

Mellan 84 och 93 procent av de som lyssnar varje dag eller varje vecka på de fem marknaderna upplever att ljudböcker bidrar till ett ökat välmående. Allra högst är siffran i Norge, där hela 93 procent av regelbundna lyssnare instämmer i påståendet.

2. Ljudböcker fyller tomrum som fysiska böcker inte kan – och får människor att läsa ut fler böcker
Mellan 55 och 68 procent av användarna angav att ”göra andra saker samtidigt” var den främsta anledningen till att de började lyssna på ljudböcker – vilket var toppvalet på samtliga marknader. Mellan 34 och 54 procent av ljudbokslyssnarna lyssnar medan de gör hushållssysslor, och 53 till 71 procent av lyssnarna på alla marknader uppger att de läser ut fler böcker sedan de började med ljudböcker.

3. Läsning och ljudbokslyssning är motgift till skärmtidsstress
Mellan 52 och 59 procent av de tillfrågade upplever att de tillbringar för mycket tid framför skärmar, och 40–60 procent av tillfrågade föräldrar instämmer i att ljudböcker är ett bra verktyg för att minska skärmtiden. En majoritet av föräldrarna anser att deras barn blir lugnare (57–76 %), mer fokuserade (54–77 %) och till och med smartare (65–79 %) av att läsa eller lyssna på berättelser.

4. Bokläsare och -lyssnare anses vara mer attraktiva
Personer som läser böcker uppfattas som mer attraktiva av 47–66 procent av respondenterna på de fem marknaderna. Kvinnor anser i betydligt högre utsträckning än män att bokläsare och -lyssnare är mer attraktiva. Mellan 20 och 40 procent av kvinnorna i de fem länderna är mer attraherade av de som lyssnar på ljudböcker än de som inte gör det, där bulgariska (40 %) och polska (34 %) kvinnor toppar listan.

5. Vi är besatta av krim – och det verkar vara bra för oss
Krim är den absolut mest populära genren på fyra av fem marknader, med Bulgarien som enda undantag (där skönlitteratur går först och krim kommer på andra plats). Intressant nog rapporterar de som lyssnar på krim konsekvent höga välmående-nivåer på samtliga fem marknader.

The 2026 Story Report finns nu tillgänglig som nedladdningsbar PDF på storytelgroup.com. 
 
Om The Story Report
The 2026 Story Report gjordes på uppdrag av Storytel och genomfördes av Trackit Insight, en Stockholmsbaserad oberoende analys- och forskningsbyrå specialiserad på människocentrerad konsumentdata. Undersökningen utformades för att utforska förhållandet mellan konsumtion av berättelser, ljudboksvanor och välmående på fem europeiska marknader.

Data samlades in via onlinepaneler under april 2026, med totalt 5 077 respondenter fördelat på Sverige, Norge, Finland, Polen och Bulgarien – cirka 1 000 per marknad. Respondenterna var i åldern 18–79 år och urvalen är representativa för respektive länders befolkning. Panelrekrytering och datainsamling utfördes av Norstat i Sverige, Norge, Finland och Polen, och av JTN Research i Bulgarien.