Fjärde kvartalet 2023 (oktober - december)

• Intäkterna för fjärde kvartalet uppgick till 0,0 (0,0) mkr
• Prospekterings- och utvärderingskostnader för det fjärde kvartalet uppgick till -2,4 (-0,0) mkr
• Resultatet efter skatt för det fjärde kvartalet uppgick till -6,8 (4,2) mkr
• Resultatet per aktie för det fjärde kvartalet uppgick till -0,08 (-0,08) kr

Helåret 2023 (januari - december)

• Intäkterna för helåret 2023 uppgick till 0,0  (7,9) mkr
• Prospekterings- och utvärderingskostnader för helåret 2023 uppgick till -6,9 (-3,5) mkr
• Resultatet efter skatt helåret 2023 uppgick till -20,2 (-6,2) mkr
• Resultatet per aktie för helåret 2023 uppgick till -0,29 (-0,11) kr

Väsentliga händelser under perioden

• Bolaget har genomfört riktad nyemission om cirka 9,4 mkr till primärt norska investerare i Trøndelag
• Arbetet med kompletterande regional konsekvensutredning för rennäring för Jomaprojektet är påbörjat i form av upphandling av externa konsulter
• Multiconsult har utvalts som konsult för genomförande av ansökan om miljötillstånd för Jomaprojektet
• EU parlamentet har godkänt ny lag om kritiska råvaror (European Critical Raw Materials Act)

Väsentliga händelser efter periodens utgång

• Efter att medling mellan Sametinget och Røyrvik kommun har genomförts i början av januari av Statsförvaltaren i Trøndelag men utan att resultat uppnåtts, har kommunfullmäktige i Røyrvik hänvisat frågan om reguleringsplan till kommun- och distriktsdepartementet för beslut
• Børgefjell Utvikling AS har beviljat Joma Gruver AS bidragsfinansiering för utveckling av Jomaprojektet
• Styrelsen i Bolaget har, förutsatt bolagsstämmans efterföljande godkännande, beslutat uppta ett nytt konvertibelt lån om nominellt 10 mkr från Formue Nord Fokus A/S med förfallodagen den 30 juni 2025. Betalning för konvertiblerna ska dels erläggas genom kvittning av tidigare upptaget konvertibelt lån om 8,0 mkr dels genom kontant betalning om 1,5 mkr
• Bolaget har utfärdat kallelse till extra bolagsstämma den 29 februari för att bland annat fatta beslut om att godkänna styrelsens tidigare beslut om riktad emission av konvertibler

VD-har ordet

Året som gått har varit händelserikt. Den nya europeiska gruvlagstiftningen för kritiska råvaror, EU Critical Raw Material Act ("CRMA"), har godkänts och blir nu gällande lag i Sverige. I Norge som är del av EES har man med sin nya mineralstrategi tydliggjort intentionen att agera i linje med CRMA.  Denna lagstiftning syftar till att säkra ökad europeisk tillgång till metaller och mineraler för att klara klimatomställningen och stärka Europas grad av självförsörjning. Tillståndsprocesser ska väsentligt snabbas upp och för strategiska råmaterial är målet att minst 10 % av EU:s årliga konsumtion ska brytas inom EU år 2030. I tillägg utlovas bättre möjligheter till finansiering och som ett första steg skapas nu en fond på 500 miljoner Euro för investeringar inom utvinning av råmaterial till batterisektorn. För vårt projekt Rönnbäcken, med EU:s största kända nickeltillgång, innebär detta spännande möjligheter. Nickel är den enskilt viktigaste insatsvaran för katodsidan i de marknadsdominerande NMC-batterierna och i drift skulle denna fyndighet kunna öka produktion av nickel inom EU markant. Att projektet är av strategisk betydelse för EU och hela batterivärdekedjan är uppenbart. Även vårt projekt Joma och Stekenjokk-Levi är av strategisk betydelse. Kopparfyndigheter med hög potential för miljö- och klimatsmart anpassning är mycket eftertraktade.

I vårt koppar- och zinkprojekt Joma och Stekenjokk-Levi har det varit en intensiv period men utvecklingen går i rätt riktning. I början av hösten röstade kommunfullmäktige i Røyrvik enhälligt för att godkänna reguleringsplanen för Jomagruvan. Trots ett omfattande och kvalitativt utredningsmaterial kvarstod dock den formella invändningen från det norska Sametinget. Därför kallade statsförvaltaren i Trøndelag fylke till ett möte för medling mellan Røyrvik kommun och Sametinget vilket dock blev resultatlöst. Røyrvik kommun beslutade då att hänvisa frågan om reguleringsplan till kommun- och distriktsdepartementet för slutligt avgörande. Detta betyder att frågan om reguleringsplan behöver lösas på departementsnivå eller eventuellt av den norska regeringen. Vi har dock mycket goda förhoppningar om att reguleringsplanen kommer att fastställas då Jomaprojektet uppfyller alla kriterier för projekt som ska prioriteras enligt Norges nya minerlstrategi och den norska regeringen tydligt pekat på vikten av etablering av gruvor i Norge som kan utvinna koppar och andra kritiska råvaror.

Fortfarande återstår mycket arbete för etablering av gruvan i samexistens med andra intressen som exempelvis miljö, naturmångfald och rennäring. Förutsättningarna för återöppning av Jomagruvan ser dock goda ut. Det finns ett mycket starkt stöd både lokalt och regionalt bland invånare, näringsliv och politiska beslutsfattare. Det brukar vara den avgörande faktorn för att en gruva till slut kommer i drift. Dessutom kommer gruvan kunna bidra positivt i den gröna omställningen och är helt i linje med både EU:s och Norges mineralstrategier för ökad självförsörjning av kritiska råvaror. Jomagruvan kan då bli den första koppargruvan i drift i Norge på över 25 år. 

____________ 

Stockholm februari 2024
Bluelake Mineral AB (publ)
Styrelsen

Offentliggörande av information

Denna information är sådan information som Bluelake Mineral AB (publ) är skyldig att offentliggöra enligt EU:s marknadsmissbruksförordning. Informationen lämnades, genom nedanstående persons försorg, för offentliggörande den 16 februari 2024 klockan 8.40 CET.

Ytterligare information

För ytterligare information, vänligen kontakta:
Peter Hjorth, verkställande direktör, Bluelake Mineral AB (publ), tel. +46-725 38 25 25
Email: info@bluelakemineral.com 

Ytterligare information om Bolaget

Bluelake Mineral AB (publ) är ett oberoende bolag verksamt inom prospektering och gruvutveckling av mineraliseringar innehållande koppar, zink, nickel och guld.

Bluelake Mineral AB (publ) är ett oberoende bolag verksamt inom prospektering och gruvutveckling av mineraliseringar innehållande koppar, zink, nickel och guld.

Bolaget äger ca 99% i dotterbolaget Vilhelmina Mineral AB som är ett gruvutvecklingsbolag med fokus på utveckling av koppar- och zinkfyndigheter i Norden. I Sverige innehar Bolaget projektet Stekenjokk-Levi där det mellan 1976 och 1988 bröts sammanlagt ca 7 miljoner ton malm med en genomsnittlig halt av 1,5 % Cu och 3,5 % Zn. Stekenjokk-Levi innehåller, enligt en nyligen genomförd mineralresursberäkning av SRK Consulting, antagna mineraltillgångar på cirka 6,7 miljoner ton med 0,9 % Cu, 2,7 % Zn, 0,6 % Pb, 55 Ag g/t och 0,2 g/t Au för Stekenjokk och antagna mineraltillgångar på 5,1 miljoner ton med 1 % Cu, 1,5 % Zn, 0,1 % Pb, 22 Ag g/t och 0,2 g/t Au för Levi (vid cut-off på 60 USD/ton). I Norge är Bolaget delägare i Joma Gruver AS som äger Jomafältet där det mellan 1972 och 1998 bröts ca 11,5 miljoner ton malm med en genomsnittlig halt av 1,5 % Cu och 1,5 % Zn. Jomafältet (exklusive Gjersvik) uppskattas enligt en ny beräkning av SRK innehålla en indikerad mineraltillgång om ca 6,0 miljoner ton med halter 1,00 % Cu och 1,66 % Zn, samt antagna mineraltillgångar om 1,2 miljoner ton med halter 1,2 % Cu och 0,7 % Zn (vid cut-off halt 50 USD/on).

Vidare innehar Bolaget nickelprojekten Rönnbäcken (som är en av Europas största kända outvecklade nickeltillgångar) och Orrbäcken i Sverige. Rönnbäckenprojektet omfattar enligt konsultbolaget SRK i en nyligen uppdaterad studie en mineraltillgång om 600 miljoner ton med halten 0,18% Ni, 0,003% Co och 5,7% Fe ("measured and indicated"). Enligt en ny preliminär ekonomisk studie färdigställd av SRK förutses en möjlig produktion om 23 000 ton nickel, 660 ton kobolt och 1,5 miljoner ton järn per år under 20 år, vilket skulle utgöra en betydande andel av Sveriges totala årliga användning av nickel och ha ett strategiskt värde. För Orrbäcken innehas ett undersökningstillstånd och projektet bedöms ha potential som nickelfyndighet.

Utöver detta innehar Bolaget projektet Kattisavan som bedöms ha potential som guldtillgång och som ligger inom den s k guldlinjen, i närheten av projekt som Svartliden, Fäboliden och Barsele.

Bifogade filer