Första kvartalet 2025 (januari - mars)

• Intäkterna för första kvartalet uppgick till 0,0 (0,0) mkr
• Prospekterings- och utvärderingskostnader för det första kvartalet uppgick till -1,4 (-1,5) mkr
• Resultatet efter skatt för det första kvartalet uppgick till -5,8 (-3,8) mkr
• Resultatet per aktie för det första kvartalet uppgick till -0,06 (-0,05) kr

Väsentliga händelser under perioden

• Bolaget tillförs cirka 3,8 mkr genom riktad nyemission av aktier
• Bolaget har hållit extra bolagsstämma den 31 januari 2025 för beslut om godkännande av styrelsens beslut om riktad nyemission av aktier
• Dotterbolaget Joma Gruver har ingått optionsavtal om övertagande av kraftledningen till Jomagruvan
• Bolaget har ingått avtal med Fenja Capital II avseende åtagande att teckna konvertibler om högst 12,5 mkr och avser att besluta om en riktad emission av aktier
• Negativt beslut avseende klassning av Rönnbäcken som strategiska projekt inom ramen för EU:s nya gruvlagstiftning CRMA

Väsentliga händelser efter periodens utgång

• Bolaget tillförs cirka 9 mkr genom riktad nyemission av aktier
• Bolaget har hållit en extra bolagsstämma den 22 april för beslut om godkännande av styrelsens beslut om riktad nyemission av aktier
• Offentligörande av årsredovisning och revisionsberättelse för 2024 och kallelse till årsstämma den 15 maj
• Kommunal- och distriktsdepartementet genomför sista steg i processen inför slutligt beslut om reguleringsplan för Jomagruvan

VD-har ordet

Under det första kvartalet 2025 har arbetet med våra gruvprojekt fortsatt i ett intensivt tempo. Detta samtidigt som oron i omvärlden varit hög med geopolitiska spänningar, hot om tullar och en utmaning av den hittillsvarande världsordningen. Vad konsekvenserna för världsekonomin blir återstår att se. En sak är i alla fall helt säker - tillgång till kritiska råvaror är ett genomgående och helt avgörande tema på den politiska dagordningen. Mineralavtalet som undertecknats mellan USA och Ukraina är bara ett exempel på detta. Insikten om betydelsen av lokala gruvor ur ett geopolitiskt perspektiv och för den gröna omställningen är stark både bland politiker och hos allmänheten. Skall Norden och Europa öka självförsörjningsgraden avseende kritiska råvaror måste fler gruvor komma i produktion och i det avseende har våra mineralprojekt en viktig roll att spela. Att kopparpriset fortsatt ligga på en historiskt hög nivå trots oro i världsekonomin utgör ett starkt fundament för vår verksamhet. Detta är viktigt då fortsatt finansiering är avgörande för våra planer på gruvetablering.

I vårt koppar- och zinkprojekt Joma och Stekenjokk-Levi ligger vår grundstrategi fast. Målet är åretruntdrift i Jomagruvan med lokal anrikning och deponi under jord i gamla utbrutna gruvgångar vilket ger avsevärt mindre miljöpåverkan än traditionell deponi i vattendamm. Övriga fyndigheter som Levi, Stekenjokk och Gjersvik kommer att utgöra s k satellitprojekt där malm bryts och transporteras till Joma för anrikning. Dessa fyndigheter har tidigare varit i drift vilket innebär att det finns god kunskap kring geologi, historiska driftsdata, organisation och samverkan med lokalsamhället. I kombination med implementering av modern teknologi inom exempelvis automatisering, elektrifiering av gruv- och transportteknik, och vattenrening, är vår bedömning att verksamheten kommer att fungera mer effektivt och hållbart än vid tidigare produktion för drygt 25 år sedan.

Igångsatt gruvverksamhet kräver dock flera tillstånd både i Joma och i de norska och svenska satellitprojekten. Det är därför positivt att vi tagit stora steg framåt i dessa avseenden. Vid sidan av godkänd utvinningsrätt för norska Gjersvik har under hösten även bearbetningskoncession godkänts för svenska Levi med möjlighet att förlänga driften i Joma med ca sju år. Däremot avslogs bearbetningskoncession för Stekenjokk Syd med motiveringen att fyndigheten var geologiskt för lite känd. Detta beslut har dock överklagats och vi anser oss ha goda möjligheter att vinna framgång då detta är en ändring av tidigare myndighetsbeslut vilket enligt svensk förvaltningsrätt ej är tillåtet. Vi räknar med slutliga beslut i dessa ärenden under 2025. Det för våra planer helt avgörande beslutet för den s k reguleringsplanen för Jomagruvan ligger för avgörande hos Kommun- och distriktsdepartementet i Oslo. Vi har under våren haft möte och en konstruktiv dialog med departementet och uppfattar att ett beslut nu är nära förestående. Med ett positivt beslut från Oslo bedömer vi att vi kan säkra långsiktig finansiering både via offentliga medel och privata investerare för att genomföra miljöprövningen i Sverige och Norge vilket utgör nästa fas på väg mot gruvetablering i Joma.

Avseende nickel- och koboltfyndigheten Rönnbäcken har projektet i första omgången inte klassats som ett s k strategiskt projekt av EU med argumentet att det är svårt att komma i produktion till 2030. Vi jobbar dock vidare med utvärdering om projektet kan struktureras så att det kan bli en integrerad del av den europeiska batterivärdekedjan. Detta skulle kunna innebära fördelar vad gäller nära samarbete med olika industriaktörer i branschen och förhoppningsvis även bättre möjligheter till finansiering av projektet.

Med väl genomarbetade planer och bärkraftiga projekt ur ett finansiellt, socioekonomiskt och miljömässigt perspektiv har våra gruvplaner stora möjligheter att bli verklighet. Tack för ditt förtroende som aktieägare.

Peter Hjorth, verkställande direktör, Bluelake Mineral

____________

Stockholm maj 2025

Bluelake Mineral AB (publ)

Styrelsen

Offentliggörande av information

Denna information är sådan information som Bluelake Mineral AB (publ) är skyldig att offentliggöra enligt EU:s marknadsmissbruksförordning. Informationen lämnades, genom nedanstående persons försorg, för offentliggörande den 15 maj 2025 klockan 8.40 CEST.

Ytterligare information

För ytterligare information, vänligen kontakta:

Peter Hjorth, verkställande direktör, Bluelake Mineral AB (publ), tel. +46-725 38 25 25

Email: info@bluelakemineral.com

Ytterligare information om Bolaget

Bluelake Mineral AB (publ) är ett oberoende bolag verksamt inom prospektering och gruvutveckling av mineraliseringar innehållande koppar, zink, nickel och guld.

Bolaget äger ca 99% i dotterbolaget Vilhelmina Mineral AB som är ett gruvutvecklingsbolag med fokus på utveckling av koppar- och zinkfyndigheter i Norden. I Sverige innehar Bolaget projektet Stekenjokk-Levi där det mellan 1976 och 1988 bröts sammanlagt ca 7 miljoner ton malm med en genomsnittlig halt av 1,5 % Cu och 3,5 % Zn. Stekenjokk-Levi innehåller, enligt en nyligen genomförd mineralresursberäkning av SRK Consulting, antagna mineraltillgångar på cirka 6,7 miljoner ton med 0,9 % Cu, 2,7 % Zn, 0,6 % Pb, 55 Ag g/t och 0,2 g/t Au för Stekenjokk och antagna mineraltillgångar på 5,1 miljoner ton med 1 % Cu, 1,5 % Zn, 0,1 % Pb, 22 Ag g/t och 0,2 g/t Au för Levi (vid cut-off på 60 USD/ton). I Norge är Bolaget delägare i Joma Gruver AS som äger Jomafältet där det mellan 1972 och 1998 bröts ca 11,5 miljoner ton malm med en genomsnittlig halt av 1,5 % Cu och 1,5 % Zn. Jomafältet (exklusive Gjersvik) uppskattas enligt en ny beräkning av SRK innehålla en indikerad mineraltillgång om ca 6,0 miljoner ton med halter 1,00 % Cu och 1,66 % Zn, samt antagna mineraltillgångar om 1,2 miljoner ton med halter 1,2 % Cu och 0,7 % Zn (vid cut-off halt 50 USD/on).

Vidare innehar Bolaget nickelprojekten Rönnbäcken (som är en av Europas största kända outvecklade nickeltillgångar) och Orrbäcken i Sverige. Rönnbäckenprojektet omfattar enligt konsultbolaget SRK i en nyligen uppdaterad studie en mineraltillgång om 600 miljoner ton med halten 0,18% Ni, 0,003% Co och 5,7% Fe ("measured and indicated"). Enligt en ny preliminär ekonomisk studie färdigställd av SRK förutses en möjlig produktion om 23 000 ton nickel, 660 ton kobolt och 1,5 miljoner ton järn per år under 20 år, vilket skulle utgöra en betydande andel av Sveriges totala årliga användning av nickel och ha ett strategiskt värde. För Orrbäcken innehas ett undersökningstillstånd och projektet bedöms ha potential som nickelfyndighet.

Utöver detta innehar Bolaget projektet Kattisavan som bedöms ha potential som guldtillgång och som ligger inom den s k guldlinjen, i närheten av projekt som Svartliden, Fäboliden och Barsele.

Bifogade filer