2021 var ett rekordår när det gäller marknaden för hållbar finansiering. Nu viker konjunkturen i stort och många företag får svårare att finansiera sig på obligationsmarknaden. Hur ska man tänka som företagare?
Det stämmer, det är tufft och det kommer sannolikt bli än svårare att finansiera sig i rådande marknadsläge. Här finns en chans som många företagare nog inte känner till och därför går miste om.

Marknaden för hållbar finansiering fortsätter att utvecklas väl. Det är till och med så att marknaden just nu gynnar företag som söker hållbar finansiering. Det är helt enkelt lättare att attrahera fler investerare när det är hållbart, du får fler investerare som är intresserade av att köpa din obligation vilket är än viktigare i dagens marknadsläge.

Dagens industri (https://www.di.se/hallbart-naringsliv/stort-sug-efter-grona-obligationer-utbudet-sviker/) uppmärksammar att utbudet är litet, vilken sektor är särskilt efterfrågad? 
Förvaltarna söker diversifiering eftersom utbudet hittills varit dominerat av kommuner, banker och fastighetsbolag. Det finns därför en stor efterfrågan på hållbara obligationer från industribolag. Vi genomförde nyligen en undersökning bland 24 nordiska investerare. En majoritet, 66 procent, skulle placera mer i gröna obligationer om det fanns ett större utbud.

Vilka aktörer kan använda sig av hållbar finansiering för att utveckla sin verksamhet?
Alla skulle jag säga. Med grön finansiering får man tillgång till fler investerare, något alla har nytta av. Och det är spännande att se att det blir vanligare med hållbar finansiering bland företag i alla branscher. För att använda grön finansiering krävs gröna tillgångar. För industrier och bolag som befinner sig på en omställningsresa kan det därför passa bättre att istället koppla finansieringen till hela verksamheten, genom så kallade hållbarhetslänkade lån. Många företag är bra på att profilera sig som ett hållbart företag och föra in hållbarhet på sin strategiska agenda. Men de kan generellt bli bättre på att omvandla hållbarhet i handling, och ett sätt att göra det är att använda sig av hållbar finansiering.

Vilka utmaningar och möjligheter finns, till exempel kommande regleringar?
Det är tydligt att EU vill definiera vad som är grönt. Å ena sidan är det bra att regelmakaren vill definiera och tydliggöra det gröna, problemet är att den definitionen då riskerar att bli för snäv. Vad blir det av resten av den ekonomiska aktiviteten, kanske 80-85 procent? Blir den bara en stor icke grön eller brun massa? Det finns ju massor av saker som vi måste fortsätta förbättra även om de inte är kärnan av hållbarhetsrelaterad verksamhet. Det oroar mig att definitionen av kärnan kan göra att vi glömmer bort andra aktiviteter och att regelivern driver fram en alltför snäv definition av grön verksamhet. Det kan leda till att allt som inte passar i den definitionen skulle klassificeras som icke hållbart, vilket i längden kommer att försvåra hållbar omställning. Störst positiv påverkan sker ju ofta i omställningen från brunt till grönt.  

Långsiktig trend?
Regelverket börjar ta form på riktigt nu. Allt som började med  EU:s green deal börjar falla på plats nu och får hela tiden en större påverkan på kapitalströmmar. Marknaden utanför EU:s definition av "gröna pengar" börjar också breddas. Exempelvis blir sociala frågor som trygghet en del av utvecklingen, vilket öppnar upp möjligheter för fler bolag inom andra sektorer.

Sverige och de nordiska länderna särskiljer sig på många sätt från andra europeiska länder när det kommer till social hållbarhet. Hur passar det in i den svenska modellen?
Det är ett jätteviktigt perspektiv och definitivt en fråga att hålla ögonen på. Vi ser ett allt större intresse för hållbarhetslänkad finansiering med social inriktning i Sverige. I väntan på standardiserade hållbarhetskriterier kring social hållbarhet och gemensamma riktlinjer för fastighetsbranschen arrangerade vi tidigare i år ett rundabordssamtal för fastighetsbolag. Syftet var att sprida best practice inom branschen. Vi vill inte vänta tills det finns direktiv på plats, utan behöver definiera och enas om branschgemensamma nyckeltal som kan användas för att mäta initiativ och aktiviteters effekter och anpassa instrumenten så de passar i en svensk verklighet redan nu.

Vilka nyckeltal kan knytas till hållbar finansiering med social inriktning?
Oftast bygger man ett index med flera olika parametrar och där är trygghet ett begrepp som man ofta använder när man pratar social hållbarhet. Det kan till exempel handla om initiativ som skapar gemensam stolthet i ett boende och hur fastighetsägare kan påverka förutsättningar för ungdomars arbete och föreningsliv. Här är det också viktigt att vi hittar en svensk kontext så att det blir relevant och passar in i den svenska modellen.

Vad väntar runt hörnet?
I den situation som vi befinner oss i här och nu, med stigande inflation och höga elpriser som drabbar många hushåll och företag står vi inför ett antal utmaningar som påverkar samhället kortsiktigt men jag är övertygad om att det kan komma något gott ur detta. Vi kommer från att i Sverige ha haft ett bra system med stabil elförsörjning. Nu behöver vi få till mer elproduktion, energieffektivisera och fastighetsbranschen ska vara en del i detta.

Så även om samhället kortsiktigt står inför en rad utmaningar ryms det många möjligheter framåt där vi som bank har en spännande uppgift att bidra till hållbar omställning som kommer gynna Sverige och svenska företag.

Läs hela rapporten om investerares syn på hållbar finansiering här (https://reonapi.researchonline.se/f/hkSklJUkgyQlna5Zsg0uKSU1). 

Prenumerera på vårt nyhetsbrev: Sustainable Finance Market Newsletter (dcmevent@handelsbanken.se)

För mer information, kontakta:  
Handelsbankens pressavdelning, press@handelsbanken.se,08-701 80 18

För mer information om Handelsbanken hänvisas till: www.handelsbanken.com (https://www.handelsbanken.com/sv/)