USA:s handelspolitiska utspel och Europas försvarsinvesteringar har återuppväckt ränteoron. De handelspolitiska utspelen om tullar skapar osäkerhet om såväl konjunkturutvecklingen, inflationstrycket som ränteutvecklingen. Dessutom har det säkerhetspolitiska läget ändrats och Europa förbereder sig nu för att rusta upp försvaret. Samtidigt har EU presenterat förslag som lättar upp hållbarhetsrapporteringsregler, som direkt eller indirekt påverkar fastighetsbolag.

Osäker omvärld skapar dimridå
Förutsättningarna är på plats för en fortsatt svensk återhämtning, även om den förnyade ränteoron påverkar hela fastighetsmarknaden, som i nuläget är något mer avvaktande. I dagsläget påverkas hushållen och fastighetsaktörerna snarare av osäkerheten i sig än ökade faktiska räntekostnader. Osäkerheten har också bidragit till stora fall i fastighetsindex.  

"Vi räknar med att Riksbanken ligger still med styrräntan och att bundna räntor bara stiger svagt. Det betyder att räntekostnader är betydligt lägre än de senaste åren och ger förutsättningar för fortsatt förbättring på fastighetsmarknaden", säger Christina Nyman.

Det finns risk att inflationen stiger ytterligare så att Riksbanken behöver höja räntan.

"Vår bedömning är att inflationsoron kommer att dämpas, delvis för att kronan har stärkts tydligt vilket dämpar inflationstrycket", säger Christina Nyman.

Ökade försvars- och infrastruktursatsningar kan på kort sikt bidra till högre aktivitet i ekonomin och på så vis också gynna fastighetsmarknaden. Speciellt gäller det orter runt om i landet där nya försvarsanläggningar ska anläggas och orter där det finns företag som är verksamma inom försvarsindustrin.

Det stormar mer än vanligt kring globala hållbarhetsfrågor
Just nu stormar det mer än vanligt kring klimat- och hållbarhetsfrågor globalt, efter att Trump styrt om riktningen i amerikansk politik. 2025 kommer innehålla en hel del osäkerhet gällande klimat- och miljöpolitik även i EU, vilket kan bromsa investeringar i exempelvis ny teknik för att minska växthusgasutsläpp.

"Även om regelkraven kring hållbarhetsrapportering i EU kan komma att lättas är vår bedömning att energieffektivisering är fortsatt högt på agendan och krav kring byggnaders energiprestanda ligger fast med nya detaljer kring svensk implementering gällande laddningspunkter, energideklarationer samt solenergi", säger Christina Nyman.

Hur stor andel av hushållskassan går till boendet 2025?
Efter ett fjolår med tilltagande försäljningsaktivitet, stärkt köpkraft hos hushållen och upprepade räntesänkningar är 2025 upplagt för fortsatt återhämtning på bostadsmarknaden. "Trots en trevande inledning av året räknar vi med att bopriserna stiger med cirka fyra procent i år då hushållens inkomster fortsätter att förbättras. Vi antar att bolånetaket höjs och att amorteringskravet lättas vid årsskiftet. Det tror vi bidrar till att bostadspriserna ökar än mer 2026 och 2027", säger Christina Nyman.

Bostadsräntorna har sjunkit till drygt tre procent för rörligt medan bundna räntor stigit till ungefär samma nivåer. Handelsbankens ekonomer räknar med att rörliga bostadsräntor ligger kvar på ungefär nuvarande nivå medan de bundna kan stiga svagt under året.

"Osäkerheten är stor vilket är en faktor att ta med i det enskilda hushållets beslut", säger Christina Nyman.

Hyreshöjningarna fortsätter att ligga på höga nivåer och konsumentförtroendet bland hyresrättsinnehavare är fortsatt lågt. Bostadsägare är istället mer optimistiska om framtiden, något som kan signalera ökat köp- och säljintresse på bostadsmarknaden. 

"Boendekostnadens andel av inkomsten ligger kvar på 27 procent för hyresrättsinnehavare medan den åter sjunker för de med ägt boende till runt 20 procent", säger Christina Nyman.

Dämpade byggutsikter, trots upprustning
Bortsett från utbyggnaden av försvaret och kriminalvården förväntas inte någon större uppgång i byggandet. Bostadsbyggandet har stabiliserats på en lägre nivå. Christina Nyman räknar med att byggstarterna stiger svagt mot cirka 35 000 bostäder per år, vilket är en halvering av byggandet jämfört med byggboomen under pandemin.

"Höga byggkostnader och lägre befolkningstillväxt håller tillbaka efterfrågan på nyproducerade bostäder. Samtidigt har byggboomen av industrilokaler avtagit och trenden med allt färre butiker fortsätter. Byggsektorn kommer inte vara ett draglok för svensk ekonomi de kommande åren", säger Christina Nyman.

Detaljhandeln tar fart, men färre butiker
Hushållens ändrade konsumtionsmönster under pandemin och den efterföljande kostnadskrisen har haft en stark påverkan på detaljhandeln, med ökade konkurser och tomma butikslokaler som följd. Men med vitt skilda effekter mellan olika branscher. Försäljningen av bland annat möbler och byggvaror har utvecklats svagare än till exempel livsmedel och tjänster. Handelsbankens ekonomer bedömer att utvecklingen vänder i takt med att hushållens köpkraft och bostadsmarknaden förbättras. Men detaljhandeln fortsätter att präglas av de långsiktiga trenderna med ökad e-handel, färre butiker och att lågprishandeln tar marknadsandelar. Antalet butiker i gallerior och stadskärnor fortsätter att minska, medan lågprisbutiker i framför allt externa handelsplatser vinner ytterligare mark samtidigt som e-handeln fortsätter att koppla ett allt större grepp.

Kontorsvakanserna stiger på många håll
Hyresmarknaden för kommersiella lokaler är fortsatt svag och det hänger sannolikt till viss del ihop med svag konjunktur men också med att företag ser över sina lokalbehov. Höga hyresnivåer motiverar också företag att minska på kontorsytan. Sannolikt har vi ännu inte sett slutet på de stigande kontorsvakanserna, men där är skillnaderna stora mellan olika områden och fastigheters standard. Det är en kombination av faktorer som leder till strukturella förändringar på Stockholms kontorshyresmarknad men som inte påverkar efterfrågan på kontor på mindre orter på samma sätt.

"Centrala lägen och hög teknisk standard har blivit ett sätt att locka tillbaka personalen till kontoret. Samtidigt tappar de storstadsområden som främst nås med bil attraktionskraft", säger Christina Nyman.

För ytterligare information kontakta:
Christina Nyman, chefsekonom, +46 70 778 77 65
Handelsbankens presstjänst, +46 8 701 80 18

För mer information om Handelsbanken hänvisas till: www.handelsbanken.se
För mer information om gällande reservationer hänvisas till: www.researchonline.se/desc/disclaimers
För fastighetsrapporten i sin helhet: www.handelsbanken.se/sv/foretag/placera/fastighetsrapporten