Handelsbanken: Svensk ekonomi växlar upp när investeringar och konsumtion lyfter tillväxten

Konjunkturprognosen i korthet

• Svensk BNP växer med 2,6 procent 2026, 2,4 procent 2027 och 1,8 procent 2028, justerat för kalendereffekter.
• Hushållens reallöner ökar med i genomsnitt 2,2 procent i år och takten växlar sedan ner till drygt 1 procent per år 2027-2028.
• Investeringar i försvar, AI-utbyggnad, energi och infrastruktur fortsätter att öka.
• Arbetsmarknaden stärks och arbetslösheten sjunker till cirka 7,5 procent i slutet av 2028.
• Riksbanken väntas höja styrräntan i två steg till 2,25 procent, med början i december i år.
• Finanspolitiken väntas bli mindre expansiv 2027, oavsett valresultat.

Svensk ekonomi växlar upp snabbare än väntat. Ökad köpkraft och stora satsningar på försvar, energi och AI lyfter tillväxten. Handelsbankens makroekonomer räknar med att svensk BNP ökar med 2,6 procent i år.
"Svensk ekonomi har klarat av de senaste årens oro i omvärlden. Nu ser vi flera tillväxtmotorer som samverkar. Investeringarna ökar, hushållens ekonomi stärks och efterfrågan i näringslivet växer. Det skapar goda förutsättningar för svensk ekonomi under de kommande åren", säger Christina Nyman, chefsekonom på Handelsbanken.

I Sverige har återhämtningen varit bred under första halvåret 2026 och svensk industri fortsätter uppvisa styrka. Handelsbankens makroekonomer bedömer i sin nya konjunkturprognos att stigande reallöner, expansiv finanspolitik, växande export och ökade investeringar inom försvar, energi och AI bidrar till att BNP växer med 2,6 procent i år, följt av 2,4 procent 2027 och 1,8 procent 2028.

"Efter flera år med svag konjunktur ser vi nu en betydligt bredare återhämtning. En expansiv finanspolitik är en viktig drivkraft för återhämtningen. Finanspolitiken blir stramare under nästa mandatperiod oavsett valutgång, men redan beslutade satsningar på bland annat försvaret fortsätter att stimulera tillväxten", säger Christina Nyman.

Hittills har företagen kunnat möta en växande efterfrågan genom att utnyttja befintlig arbetskraft. Arbetsmarknaden har därmed fortsatt att präglas av hög arbetslöshet, men från och med 2027 räknar bankens ekonomer med en tydlig förbättring.

Också den globala ekonomin har visat större motståndskraft än väntat. Effekterna från konflikten i Mellanöstern har, åtminstone så här långt, blivit mindre omfattande än befarat samtidigt som den globala investeringscykeln stärkts. Tre saker har enligt Handelsbankens ekonomer haft särskilt stor betydelse: påverkan på oljepriset har varit mindre än väntat; AI och ökade försvarsutgifter driver på investeringarna och minskad osäkerhet har stärkt finansiella förhållanden, samt hushållens och företagens förtroende.

Ljusning i sikte för små- och medelstora företag i Sverige
Det förbättrade konjunkturläget har bidragit till att nystartade företag har ökat med drygt 10 procent det senaste året, med en uppgång både inom industrin och tjänstesektorn. Samtidigt har antalet anställda som berörs av konkurser minskat till en låg nivå. Antalet företagskonkurser ligger dock kvar på en hög nivå, på grund av att många små företag går i konkurs. Men framtidsutsikterna ljusnar gradvis.

"Många små företag upplever fortfarande låg efterfrågan och pressad lönsamhet efter flera år av svag konjunktur. Men den breda återhämtning vi ser framför oss talar för att en vändning är på väg även bland dessa företag", säger Christina Nyman.

Men bilden är splittrad. Medan försvarsupprustningen och investeringarna inom teknik, energi och infrastruktur gynnar många underleverantörer är utsikterna för bostadsbyggandet mer dämpade, mot bakgrund av höga byggkostnader och lägre befolkningstillväxt. Stärkt köpkraft hos hushållen stärker samtidigt efterfrågan i många delar inom tjänstesektorn.

Stärkt köpkraft fortsätter att vara en viktig drivkraft
Hushållens ekonomi har förbättrats genom stigande reallöner, lägre inflation och finanspolitiska stödåtgärder och köpkraften stärks ytterligare kommande år. Den ökade köpkraften har drivit stigande konsumtion, vilket märks bland annat i optimismen bland företag i detaljhandeln. Trots att många hushåll fått det bättre är skillnaderna i framtidstro stora. Höginkomsttagare ser relativt positivt på sin ekonomi medan låginkomsttagare är betydligt mer pessimistiska. Liknande skillnader syns även mellan äldre och yngre personer.

"När återhämtningen nu tar fart väntas läget på arbetsmarknaden förbättras. Då tror vi också att framtidstron hos unga och låginkomsttagare, med generellt svagare koppling till arbetsmarknaden, kommer att förbättras", säger Christina Nyman.   

Mindre expansiv finanspolitik framöver, oavsett valresultat
Statsfinanserna är starka och statsskuldens utveckling brukar inte påverkas nämnvärt av regeringsskiften. Det finns en bred parlamentarisk överenskommelse om att försvarsupprustningen och stöden till Ukraina ska lånefinansieras och att finanspolitiken i övrigt ska styras efter ett balansmål den kommande mandatperioden. Nästa år väntas cirka 15 miljarder kronor i ofinansierade reformer och finanspolitiken bedöms vara svagt expansiv eftersom tidigare beslutade satsningar fortsätter.

"Oavsett valresultat väntas finanspolitiken bli mindre expansiv de kommande åren. Såväl nuvarande regering som opposition vill stärka hushållens ekonomi genom skattesänkningar eller höjda bidrag men stöden till hushållen blir sannolikt mindre omfattande än under valåret 2026", säger Christina Nyman.

Bostadsmarknaden på väg upp trots sommarsvacka
Bostadsmarknaden har stärkts under våren med cirka 10 procent fler bostadsaffärer än året innan. Efter en svagare utveckling under delar av sommaren räknar vi med fortsatt stigande trend i bostadspriserna. Bostadspriserna väntas öka med knappt 6 procent under loppet av 2027 och strax under 4 procent under 2028.

Riksbanken väntas höja räntan med start i december
Inflationen är för närvarande låg, men en del av nedgången är tillfällig i kölvattnet av skattesänkningar på bland annat livsmedel och bränsle. Den underliggande inflationen väntas stiga samtidigt som efterfrågan i svensk ekonomi ökar. I det läget bedöms Riksbanken gradvis normalisera penningpolitiken för att minska risken att inflationen blir för hög. Handelsbankens makroekonomer räknar med att Riksbanken höjer styrräntan i två steg med start i december 2026, från dagens 1,75 procent till 2,25 procent i juni 2027.

"Hushåll och företag bör utgå från att ränteläget framöver blir något högre än i dag, även om vi inte ser någon stor uppgång", säger Christina Nyman.

Kronan bedöms vara kvar ungefär på nuvarande nivåer året ut, för att de kommande åren stärkas framförallt mot euron. Den svenska återhämtningen bedöms bli starkare än euroområdets och skillnaden mellan räntorna i Sverige och euroområdet väntas minska, vilket talar för kronan. I slutet av 2027 väntas en euro kosta 10,60 kronor.

För ytterligare information kontakta:
Christina Nyman, chefsekonom, +46 70 778 77 65
Handelsbankens presstjänst, +46 8 701 80 18, press@handelsbanken.se

Länk till webbinar och rapporten, se Konjunkturprognosen https://www.handelsbanken.se/sv/foretag/placera/konjunkturprognos

För mer information om Handelsbanken hänvisas till: www.handelsbanken.com