Efter tre svaga år går nu svensk ekonomi in i en tydlig återhämtning men samtidigt är riskerna påtagliga inte minst med USA:s senaste tullhot, enligt Handelsbankens nya konjunkturprognos. Hushållens köpkraft stärks, konsumtionen tar fart och investeringar i försvar och AI ökar. Sverige bedöms därmed få högst BNP-tillväxt bland jämförbara länder de närmaste åren.
"Vi kan konstatera att svensk ekonomi svänger mer än euroområdet både upp och ner men att Sverige underliggande är starkare än många tror", säger Christina Nyman, chefsekonom Handelsbanken.

Trots den dramatiska geopolitiska inledningen av året räknar Handelsbankens ekonomer med att 2026 blir ett återhämtningens år i Sverige. Hushållen får mer kvar i plånboken och ökar sin konsumtion ungefär i takt med inkomsterna. Näringslivets investeringar, inte minst i maskiner och försvarsmateriel, har överraskat positivt och kommer fortsätta att bidra till tillväxten. Exporten har hittills stått emot trots tullar och global osäkerhet, men mattas något det närmaste året.
Osäkerheten för exportföretag ökar dock ytterligare efter helgens besked om att USA överväger strafftullar på europeiska länder, inklusive Sverige, som ett påtryckningsmedel för att få köpa Grönland. EU förbereder nu motåtgärder, vilket riskerar att eskalera handelskonflikten.

Den geopolitiska utvecklingen har stor påverkan på de berörda länderna men inte på världsekonomin som helhet eller svenska exportmarknader.

I Handelsbankens konjunkturprognos räknar experterna med att BNP ökar med 2,7 procent 2026, jämfört med 1,8 procent 2025. Tillväxten väntas därefter dämpas mot 2,2 procent 2027 och 1,7 procent 2028 när resursutnyttjandet normaliseras och politiken blir mindre expansiv.

"En stark återhämtning i år är vad som krävs för att även arbetsmarknaden ska förbättras och vi räknar med en vändning under första kvartalet", säger Christina Nyman.

Kronan fortsätter stärkas
Kronan stärktes kraftigt under 2025 och bedöms stärkas ytterligare 2026, särskilt mot dollarn. Det förklaras av bättre svensk tillväxt, bättre fungerande finansmarknader och att kronan fortfarande bedöms vara undervärderad. Inflationen kommer vara låg under 2026 delvis som en effekt av lägre matpriser men även ett lägre kostnadstryck till följd av de senaste årens konjunkturdämpning.

"Med låg inflation kan Riksbanken vara tålmodig och låta återhämtningen ta fart innan de börjar höja räntan under 2027", säger Christina Nyman.

Försvarsinvesteringar gynnar byggsektorn
För export- och importföretag kvarstår osäkerheten kring tullar. Företag kopplade till försvarsindustrin, bland annat inom teknik, har stabil efterfrågan och välfyllda orderböcker, vilket gynnar underleverantörer. Delar av byggsektorn stärks av försvarsrelaterad infrastruktur, ökade kommunala investeringar i bland annat VA-infrastruktur och växande behov av datahallar, medan husbyggandet förblir dämpat. Konsumentnära företag gynnas av starkare köpkraft och ökad efterfrågan på sällanköp och tjänster. Sänkt livsmedelsmoms ger dessutom ett extra lyft.

"Hela landet gynnas av förbättrad konjunktur och vi räknar med att arbetslösheten faller på ett likartat sätt. Samtidigt kommer regionala arbetsmarknader påverkas olika av AI framöver beroende på bland annat branschstruktur", säger Christina Nyman.

Köpkraften på väg tillbaka
Hushållens reala inkomster ökar med drygt 3 procent i år - den högsta årstakten på ett decennium undantaget pandemiåret 2021. Trots den höga inflationen har hushållens inkomster, justerat för inflation, ökat sedan 2019 då inkomster ökat med cirka 30 procent och priser med 25 procent. Rörliga bolåneräntor bedöms ligga kring 2,6 procent under 2026 och stiga till drygt 3 procent mot slutet av 2027. Bostadspriserna väntas stiga med cirka 6 procent per år 2026-2027, varav ungefär 2 procentenheter per år hänger ihop med lättade bolånekrav. 
"I år betyder sänkt matmoms cirka 600 kronor per månad mer i plånboken för en familj", säger Christina Nyman.

Så påverkar AI svensk arbetsmarknad
AI blir en allt tydligare produktivitetsmotor för företag samtidigt som arbetsmarknadseffekterna i mycket kommer styras av takten i införandet. Handelsbankens makroekonomer bedömer att det finns hinder för en snabb uppväxling i AI-användning och att AI därför införs gradvis under en tioårsperiod. Det gör att arbetslösheten endast påverkas marginellt när företag och anställda hinner ställa om och nya jobb skapas.

Till skillnad från tidigare teknikomvandling då industrijobb minskade kraftigt är det personer inom tjänstebranscher som kommer vara mest påverkade av AI-utbyggnaden.

Regioner som exempelvis Stockholms län och Västra Götaland - med fler kunskapsintensiva tjänstearbeten, större försäkrings- och finanssektor och stor FoU-verksamhet - är mer exponerade mot AI.

"Att vara mer exponerad mot AI gör dig inte automatiskt till varken vinnare eller förlorare. AI skapar nya specialiserade arbeten, samtidigt som andra jobb försvinner. Varje sektor behöver analyseras för sig. Vår bedömning är att runt 150 000 jobb försvinner i Sverige och ungefär lika många nya skapas de kommande tio åren. Ökade risker och möjligheter går hand i hand", säger Christina Nyman.

Brist på kompetens, data och energi bromsar AI:s framfart
Energiförsörjning är ett hinder för snabb utveckling. Datacenter använder en växande del av elen i flera länder, vilket ställer krav på kapacitet och förnybar produktion när AI-användningen ökar. Företagens förmåga att använda AI varierar också. Kompetensbrist är ofta det största hindret. Tillgång och kvalitet på data är ett annat - särskilt i branscher med mycket men inte samlad data, som finans. Även regulatorisk osäkerhet påverkar utvecklingen.

Skulle dessa hinder minska kan AI-användningen öka snabbare. I ett alternativt scenario antas produktiviteten bli betydligt högre och att närmare 500 000 jobb under tio år försvinner. I den takten hinner inte arbetsmarknaden ställa om och arbetslösheten stiger åtminstone under en övergångsfas samtidigt som högre produktivitet ökar tillväxt och skatteinkomster för staten.

"En snabb ökning av AI skulle kräva insatser från regeringen för att minska de negativa effekterna på arbetsmarknaden", säger Christina Nyman.

För ytterligare information kontakta:
Christina Nyman, Handelsbankens chefsekonom, +46 70 778 77 65
Handelsbankens presstjänst, +46 8 701 80 18, press@handelsbanken.se

Länk till webinar och rapporten, se Konjunkturprognosen.
För mer information om Handelsbanken hänvisas till: www.handelsbanken.com