PDF
File
Kurs & Likviditet
Beskrivning
| Land | Sverige |
|---|---|
| Lista | First North Stockholm |
| Sektor | Informationsteknik |
| Industri | Elektronisk utrustning |
Den senaste veckan har vätgasen varit högt på agendan, både i Sverige och internationellt. Fredagen den 25 november lämnade Energimyndigheten sitt förslag till nationell vätgasstrategi, och måndag den 29 kickade EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen igång European Hydrogen Week i Bryssel.
- Ren vätgas kommer att ha en central plats i framtidens klimatneutrala ekonomin, och jag är mycket stolt över Europas roll som banbrytare i världen, sa Ursula von der Leyen under sitt inledningstal.
Enligt von der Leyen har 200 vätgasprojekt dragit i gång någonstans i världen under 2021.
- 55 procent av dem är i Europa, sa hon.
Europa har, menar hon, genom åren etablerat sig på en ledarposition när det gäller vätgassatsningar. Exempelvis var EU enligt von der Leyen före resten av världen med att bygga upp en ny generation av elektrolysörer, designade för att drivas med hållbar energi. Nu, menar hon, bidrar redan vätgasen till att få bort koldioxidavtrycket ur vår ekonomi.
- Dessutom, och det är viktigt, är den på väg att bli konkurrenskraftig även ur en ekonomisk synvinkel.
Mycket goda nyheter, enligt Ursula von der Leyen.
Men även i Sverige händer det intressanta saker på vätgasfronten. Några dagar före starten på European Hydrogen Week lades Energimyndighetens "Förslag till Sveriges nationella strategi för vätgas elektrobränslen och ammoniak" upp på myndighetens webbplats.
Där konstaterar man att Sverige, på grund av sitt redan fossilfria elsystem, har "en stor möjlighet att leda vätgasutvecklingen".
I myndighetens rapport ställs två mål upp, ett med sikte på 2030 och ett som ska nås 2045.
Målet till 2030 är att Sverige ska skapa förutsättningar för minst 5 gigawatts elektrolysörskapacitet, vilket de menar kommer att leda till utsläppsminskningar på 1,5 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Det motsvarar 3 till 6 procent av landets totala utsläpp i dag.
Efter 2030 skruvas målen upp och 2045 är planen att kapaciteten ska ha byggts ut med ytterligare motsvarande 10 gigawatt, och att vi då når en potential där teknologin bidrar till att minska utsläppen av koldioxidekvivalenter med 7 till 15 miljoner ton, vilket motsvarar 15 till 30 procent av utsläppen i dag.
Enligt myFC:s vd Michael Glantz stärker uttalandena från kommissionens ordförande, och de mål som Energimyndigheten ställer upp, myFC:s konkurrenskraft.
- De väljer helt rätt väg att gå. Vätgasen vinner mer och mer mark i det globala samhället och vi ser hela tiden hur vår teknologi med mikrobränsleceller blir mer och mer aktuell, säger myFC:s vd Michael Glantz.
Företaget har det senaste året fått genomslag för sin business-to-business-strategi, bland annat i viktiga utvecklingsprojekt med globala aktörer i de prioriterade segmenten soft mobility och intralogistik.
Enligt Michael Glantz finns det en mycket stor kommersiell potential i projekten.
Även samarbetspartnern Nilsson Energy, som tillverkar nyckelfärdiga anläggningar för produktion av grön och hållbar vätgas, ligger helt rätt i tiden med sitt erbjudande när Sverige siktar på att kraftigt öka sin vätgasproduktion för att få ner koldioxidavtrycket.
- Med tanke på de stora satsningar som nu sker inom vätgasområdet i Europa, och även i övriga världen, kan vi inte annat än se positivt på framtiden, säger han.
Läs mer: Ladda ner "Förslag till Sveriges nationella strategi för vätgas, elektrobränslen och ammoniak" här (https://www.energimyndigheten.se/remissvar-och-uppdrag/Download/?documentName=F%C3%B6rslag%20till%20nationell%20strategi%2025%20nov.pdf&id=1793).