"Om hushållen fortsätter konsumera som idag är risken stor att deras ekonomiska buffert för framtid urholkas. Risk finns också att detta kan bidra till fortsatt hög inflation", säger han.

På uppdrag av Nordea gjorde SYNO i början av 2023 en undersökning av svenskarnas spar- och konsumtionsmönster. Enkäten som besvarades av 1000 respondenter visar att högre kostnader för el, mat, bränsle och räntor får svenskarna att minska sin konsumtion och sitt sparande.

Eldar på inflationen

Att en tredjedel minskar sitt sparande innebär sannolikt att de redan dragit ner på andra kostnader. Att dra ner ytterligare skulle troligen orsaka en livsstilsförändring. Många prioriterar att försöka bibehålla sin livsstil idag istället för att se till sin framtida ekonomi, menar Anders Stenkrona.

"Att så många minskat sitt sparande kan ses som negativt, men samtidigt är det positivt att hushållen haft ett sparutrymme överhuvudtaget. Sparförmågan har fungerat som stötdämpare när nu de ökade kostnaderna slår till".

Samtidigt pekar mycket på att minskat sparande bland hushållen begränsar räntehöjningarnas förmåga att bromsa inflationen. Att svenskarna minskar sitt sparande till förmån för fortsatt konsumtion kan bidra till att kostnadshöjningar fortsätter.

"Hushållen tar sig råd att fortsätta konsumera genom att spara mindre. Det kan bli ett problem på lite längre sikt", säger Ander Stenkrona.

Rädsla för att förlora jobbet

Enkätsvaren pekar även på att många känner oro för att förlora jobbet och därför pausar framtidsplaner. En regelbunden lön från jobb utgör som bekant grunden för vår konsumtion. Oro att förlora jobbet förklarar varför ensamstående i undersökningen i större utsträckning pausar sina planer. Om du är ensamstående och förlorar jobbet får det en större ekonomisk konsekvens än om du lever i ett förhållande med två löner som delar på hushållskostnaderna. Ensamstående i studien är också mindre optimistiska om sin ekonomiska framtid.

"Det är tufft att vara ensamstående när ekonomin i samhället är osäker".

Som kontrast till oron som kännetecknas av pausade planer går ändå att skönja tecken på framtidstro. Hela 80 procent av befolkningen är optimistisk till att bygga ett framtida ekonomiskt överskott. Här utmärker sig de yngre i enkäten och även de som uppgivit att de har det gott ställt.

"Den kanske viktigaste insikten är ändå att den som förstår sin ekonomi och har kontroll på den också ser optimistiskt på framtiden".

För ytterligare information:

David Henriksson, presskommunikatör, Group Communication, +46 76697 54 64

Vi är en fullservicebank med en 200-årig tradition av att stötta och skapa tillväxt i de nordiska ekonomierna. Vi förverkligar drömmar och önskningar för ett gemensamt bästa. Varje dag arbetar vi för att våra kunder ska få en bättre ekonomi, leverera de bästa kundupplevelserna i alla våra kanaler och främja en hållbar utveckling. Nordeaaktien är noterad på Nasdaq-börserna i Helsingfors, Köpenhamn och Stockholm. Läs mer om oss på nordea.com.