Den mycket sällsynta glansbaggen Glischrochilus tremulae har påträffats i SCAs mångfaldspark Tjäderberget utanför Lycksele och utgör det första fyndet i Västerbotten.

Arten har höga krav på livsmiljöer och ett tydligt beroende av solexponerade hålaspar.

Bevarandebiologen Roger Mugerwa Pettersson, med inriktning på ekologiska samhällen av insekter och spindeldjur i boreal skog, vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), har utfört flera artinventeringar åt SCA i Tjäderbergets mångfaldspark.

Parken är en av SCAs totalt fem parker i norra Sverige där forskning kombineras med bolagets arbete med att utveckla naturvård och skogsbruksmetoder i ett landskapsperspektiv.

- Vi har dessa parker bland annat för att utveckla arbetsmetoder som utvecklar särskilda strukturer som gamla träd, död ved, lövskog, brandfält, våtmarker och andra naturvärden som är värdefulla för ovanliga arter. Den här sortens fynd är en bekräftelse på att det löpande arbetet i mångfaldsparkerna ger goda resultat, säger Ola Kårén.

Fyndet av Glischrochilus tremulae bestod av fem individer. De fångades i fällor som satts upp på ett par stora ihåliga aspar, så kallade hålaspar, i ett asprikt område i Tjäderberget.

Artfynden skedde redan 2015 och artbestämdes då till en vanligare skalbagge. I samband med att en annan insektsforskare artbestämde insamlade prover av skalbaggar kontaktade han Roger Mugerwa Pettersson, som gjorde en ny kontroll av de insamlade skalbaggarna.

- Jag letade fram mina skalbaggar och insåg att de var den sällsynta arten. Jag har också fått det bekräftat att min artbestämning är korrekt av den finska forskaren Tom Clayhills, som är en av de tre forskare som var först med att beskriva arten 2016, säger Roger Mugerwa Pettersson.

Kunskapen om Glischrochilus tremulae är fortfarande mycket begränsad. Fynden på SCA mark i Tjäderberget är de äldsta i Sverige. Utöver det finns ett fåtal andra registrerade fynd från senare år, varav ett fynd är från Vindeln 2022. Det gemensamma för de svenska fynden är att arten bara är hittad i kända lövvärdetrakter med gott om asp.

- Den är väldigt kräsen vad gäller sin livsmiljö och tyr sig till lövskogar som domineras av asp. Där lever den i gamla ihåliga aspar, vilket är gamla aspar som genom röta har blivit ihåliga. Det är en relativt ovanlig men viktig livsmiljö för många insekter och fåglar, säger Roger Mugerwa Pettersson.

För att få skalbaggen att fortsätta trivas i Tjäderbergets mångfaldspark tittar SCA på möjliga åtgärder för att främja de lokala livsmiljöer som skalbaggen är beroende av.

- För andra trädslag, exempelvis tall, så jobbar vi med det som kallas veteranisering. Då skadar man trädet genom att skrapa av bark och med tiden utvecklas särskilda egenskaper som gynnar vissa arter. Kanske går det att få aspar att snabbare utveckla kärnröta genom att skada bark eller genom att ympa in svampen. Detta skulle vara intressant att testa i Tjärderberget eftersom vi nu vet att arten finns här. Viktigaste bidraget till denna art är dock att vi i stor utsträckning lämnar asp som hänsynsträd vid avverkning. Dessa blir solexponerade och äldre aspar är oftast rötade och ihåliga. säger Ola Kårén.

För ytterligare information, kontakta:
SCA pressjour 060-19 33 01