Nordic Outlook: Ökat hopp inför oviss höst

Osäkerheten är hög men både tillväxt och marknader fortsätter att visa motståndskraft och stor anpassningsförmåga. Oljeprisuppgången begränsas tack vare bl a nya transportvägar, att Irans blockad av Hormuzsundet "läcker" och att Kina har minskat sin oljeimport. Samtidigt visar den förhöjda prisskillnaden mellan råolja och olika destillat att marknaden är pressad. Tillväxtbilden står sig i stort; om något ligger revideringarna på uppsidan. Vi ser begränsade andrahandseffekter på inflationen av högre energipriser men centralbankerna är pressade och väljer något olika vägar: Fed ligger still i år, medan ECB höjer räntan. Svensk tillväxt tar fart och vi justerar upp en redan optimistisk prognos för BNP i år med en tiondel till 2,7 procent, följt av 2,9 respektive 2,0 procent under 2027 och 2028. Riksbanken avvaktar under hösten men höjer i mars och september nästa år.

- Även om oljepriset är högre än önskat, och priset på raffinerade oljeprodukter är ännu mycket högre, har kriget inte blivit det stålbad för världsekonomin som många var rädda för. Åtminstone inte än så länge. Faktum är att det ekonomiska läget ser något bättre ut efter sommaren än före, trots de fortsatta krigen i både Mellanöstern och Ukraina, säger SEB:s chefsekonom Jens Magnusson.

Tillväxtgapet mellan USA och Europa minskar
Vi reviderar försiktigt upp den globala tillväxten till 3,1 procent i år och till 3,2 respektive 3,3 procent för 2027 och 2028. Tillväxten i USA ligger på drygt 2 procent under hela prognosperioden. Euro-området växlar upp, från knappt 1 procent i år till 1,5 procent 2028, men låga gaslager inför vintern i år medför dock risker för både inflation och produktion. Kinas tillväxt landar kring 4,5 procent. Exporten förblir tillväxtmotorn vilket bidrar till globala handelsspänningar, inte minst gentemot Europa, men blir också en inflationsdämpande kraft.
 
- Signalerna inför hösten och vintern är motstridiga. En motståndskraftig ekonomi och mer optimistiska företag och hushåll inger hopp. Samtidigt är energiläget fortsatt vanskligt. Sommarens torka och unikt låga vattennivåer i Europas floder riskerar att påverka både livsmedels- och transportpriser. På den finansiella sidan har USA:s statsskuld passerat svindlande 40 000 miljarder dollar, något som tillsammans med höga långräntor bidrar till både ansträngda offentliga finanser och alltmer desperata åtgärder, som utökade obligationsåterköp och valutainterventioner, säger Jens Magnusson.
 
Stora strukturella och konjunkturella krafter i rörelse
Riskbilden för global tillväxt lutar fortsatt åt nedsidan. Den globala investeringscykeln har fungerat som tillväxtmässig motvikt. En kraftig energiprisuppgång och högre räntor skulle dock snabbt försämra förutsättningarna och ge negativa spridningseffekter som drabbar många områden, inklusive AI-investeringar.
 
- En sådan utveckling kan leda till en betydande omvärdering på finansmarknaderna och därmed förstärka den negativa chocken. Men det kan också vara så att vi är för försiktiga när vi bedömer de positiva effekterna av den investeringsuppgång som syns på flera områden, säger SEB:s prognoschef Daniel Bergvall.

Energidriven inflation stressar centralbankerna 
I USA har inflationsbilden förbättrats de senaste månaderna, medan den tidigare nedgången i euro-området har avtagit. I båda ekonomierna är inflationen alltjämt för hög. Att löneökningstakten mattas av bidrar dock till att få ner kärninflationsmåtten mot målen i slutet av vår prognoshorisont. Marknaden har under sommaren gjort en del av centralbankernas arbete genom att prisa in räntehöjningar. Förväntningarna på särskilt Fed har dock blivit mindre hökaktiga den senaste tiden. 

- Ränteförändringarna går den närmaste tiden åt olika håll i olika delar av världen. Fed ligger still i år och sänker långsamt 2027-2028, medan ECB först höjer - i september - och sedan sänker, i början av 2028, säger Daniel Bergvall.

Sverige: Tillväxten tar fart
Vi har justerat upp vår redan optimistiska prognos för BNP i år med en tiondel till 2,7 procent. Vi håller också fast vid att tillväxten nästa år blir 2,9 procent. Under 2028 växer BNP med 2,0 procent, vilket är nära den underliggande trenden.

- Sverige har fått en tydlig uppväxling där investeringar, export och (äntligen) konsumtion nu hjälps åt att lyfta tillväxten, säger Jens Magnusson. 
 
Svensk industri sticker ut i en internationell jämförelse
Industrin leder uppgången, med särskilt hög efterfrågan på försvarsmateriel, läkemedel och informationsteknologi. Delar av basindustrin möter däremot svagare efterfrågan. Exporten har stigit stadigt sedan 2022 och varor tar över alltmer. Stora satsningar inom försvar, AI och kraftöverföring talar för en fortsatt stark underliggande investeringsvilja hos företagen. Bostadsinvesteringarna har bottnat, men visar fortfarande inte någon tydlig vändning uppåt.
  
Hushållen tvekar men ökar konsumtionen
Konsumentförtroendet har stigit under sommaren men ligger fortfarande väl under det historiska snittet. Det har dock inte hindrat hushållen från att öka sin konsumtion. En mycket stark utveckling för detaljhandeln den senaste tiden talar för en uppväxling. Vi fortsätter att räkna med en konsumtionstillväxt nära tre procent både 2026 och 2027, men en del osäkerhet kvarstår. Det blir t ex viktigt att arbetsmarknaden stärks i linje med våra prognoser. Under 2028 bromsar konsumtionen in när effekterna från stimulanserna faller bort.
 
- Vår bedömning är att momssänkningen på mat inte reverseras och att realinkomsterna växer i relativt hög takt även 2028. Om det ändå blir en momshöjning kommer den antagligen att kombineras med annan kompensation till hushållen, säger Daniel Bergvall.
    
Vändningen på arbetsmarknaden dröjer 
Trots starkare tillväxt har arbetsmarknaden varit svagare än väntat och kortsiktiga indikatorer tyder inte på någon tydlig vändning i närtid. Vi fortsätter prognostisera högre sysselsättning och fallande arbetslöshet men vändningen har återigen senarelagts med 1-2 kvartal. 

Högre men fortfarande måttlig inflation
Flera temporära finanspolitiska åtgärder har tryckt ned inflationen exklusive energi, men korrigerat även för sänkt matmoms och sänkta priser på lokaltrafik var inflationen 1,6 procent i juli. Svängiga priser på utrikesresor är en förklaring, men även det underliggande inflationstrycket visar tecken på att vända uppåt. Vi räknar med att inflationen stiger till en bit över två procent första halvåret nästa år. Avtagande indirekta effekter från energi bidrar till att kärninflationen därefter faller tillbaka. Mot slutet av 2028 bedöms inflationen vara nära målet.
 
- Prognosen för energipriserna är osäker på grund av både snabbt skiftande marknadspriser och ett eventuellt regeringsskifte. En röd-grön regering vill troligen höja både indirekta skatter och reduktionsplikten, något som inte beaktats i denna prognos, säger Daniel Bergvall.

Ingen räntehöjning i år men två 2027
Vår prognos från maj om att räntan höjs först i slutet av 2027 utmanas från flera håll. De starka tillväxtutsikterna har fått mer stöd och inflationen väntas under nästa år periodvis bli lite högre än målet. Givet att arbetsmarknaden vänder uppåt under början av nästa år är det troligt att Riksbanken försiktigt börjar justera räntan uppåt. 

- Att räntedifferensen mot ECB ökar och att räntan i nuläget ligger i den nedre delen av Riksbankens bedömning av den långsiktiga jämviktsnivån, bidrar på marginalen till vår bedömning. Vi räknar med att räntan höjs till 2 procent i mars och vidare till 2,25 procent i september nästa år. Under 2028 bedöms räntan vara oförändrad, säger Jens Magnusson.

Stramare finanspolitik efter valet
Valet i september gör att utsikterna för finanspolitiken är osäkra. En regering som hämtar stöd från alla fyra röd-gröna partier får just nu stöd i opinionsundersökningarna men kommer att få svårt att enas om stora delar av den ekonomiska politiken. 

- En röd-grön regering kommer sannolikt ha lättare att enas om ökade utgifter än ökade inkomster, men även där finns betydande oenighet. Sannolikheten för ett samarbete över blockgränsen har också ökat något efter den senaste tidens utspel och opinionstendenser, säger Jens Magnusson. 

Underskott men fortsatt låg skuldkvot
Mycket talar för att finanspolitiken blir mer restriktiv under de närmaste två åren, men att den tillträdande regeringen ändå inte fullt ut kommer att uppfylla budgetmålet. Den offentliga sektorns skuld som andel av BNP beräknas öka från 35 procent 2025 till 39 procent av BNP 2028. 

- Både underskott och framför allt skuldnivåer är låga i ett internationellt perspektiv men vi ser ändå ett tydligt trendbrott från den långa perioden med fallande skuldkvot. Läget är alls inte akut men på längre sikt kan vi inte heller fortsätta öka skulden i den här takten, säger Jens Magnusson.  

Nyckeltal: Internationell & svensk ekonomi (Nordic Outlook maj 2026 inom parentes)