SEB:s Sparbarometer för fjärde kvartalet 2022

De svenska hushållens bruttoförmögenhet rasade med drygt 2 000 miljarder kronor under 2022. Under årets sista kvartal stabiliserades förmögenhetsutvecklingen något när de finansiella marknaderna återhämtade sig. Kombinationen av fortsatt stigande skulder och en försiktig ökning av tillgångssidan fick hushållens skuldkvot att stiga för fjärde kvartalet i rad. Samtidigt slog ett högre ränteläge igenom på hushållens räntekvot. Det visar SEB:s Sparbarometer för fjärde kvartalet 2022.

Under 2022 föll hushållens bruttoförmögenhet med 2 055 miljarder kronor. En kraftig börsturbulens och fallande bostadspriser pressade ner förmögenheten, som under årets sista kvartal stabiliserades och hamnade på 26 486 miljarder kronor. Under det fjärde kvartalet minskade nettoförmögenheten med 14 miljarder kronor (-0,1 procent) och uppgick vid utgången av året till 21 269 miljarder kronor. Den sidledes utvecklingen drevs av ökade aktietillgångar (+5,8 procent) samtidigt som fastighetstillgångarna minskade (-4,5 procent). Hushållens nysparande uppgick till 76 miljarder kronor, vilket innebär att hushållen sparat drygt 406 miljarder kronor de senaste 12 månaderna.

- Under 2022 skiftade det ekonomiska klimatet kraftigt, vilket fick ett tydligt genomslag på hushållens förmögenhet som föll med över 2 000 miljarder kronor. Det är en nedgång som motsvarar drygt en tredjedel av hela den svenska ekonomin. Trots ett turbulent år fortsatte hushållen att nyspara under det fjärde kvartalet, om än i lägre utsträckning i takt med att utgifterna ökar, säger SEB:s privatekonom Américo Fernández.

Hushållens skulder
Under det fjärde kvartalet ökade hushållens skulder med 17 miljarder kronor eller 0,3 procent, vilket är den lägsta skuldökningstakten under hela Sparbarometerns historia. Den genomsnittliga ökningstakten för de tio senaste åren är 1,4 procent. På årsbasis sjönk ökningstakten jämfört med föregående kvartal, från 5,2 procent till 3,7 procent. Bostadslånen ökade med 0,4 procent samtidigt som studielånen ökade med 1,4 procent. Övriga lån minskade med 0,6 procent medan konsumtionslånen minskade med 0,4 procent. Bostadslånen står för nästan 80 procent av hushållens samlade skulder. Räntekvoten, som visar hushållens räntekostnader som andel av disponibel inkomst, ökade markant under kvartalet och steg från 4,7 procent till 5,5 procent.

- En stor andel av hushållen har rörliga bolåneräntor, vilket gör att Riksbankens höjningar får ganska stort genomslag på hushållens ränteutgifter. Räntekvoten är nu på den högsta nivån sedan 2014 och blickar vi mot våren talar det mesta för att hushållen kommer att få det tuffare när Riksbanken väntas höja ytterligare innan det stabiliseras mot hösten, säger Américo Fernández.
 

Kv4 2022 Miljarder kronor*
Ingående värde 26 483
Förändring räntetillgångar +60
Förändring aktietillgångar +506
Förändring fastighetstillgångar -562
      Varav nysparande +76
Utgående värde 26 486
Skulder -5 217
Nettotillgångar 21 269

*Avrundade siffror vilken kan bidra till differens i summering av tabell

Fördelning av hushållens tillgångar Miljarder kronor Förändring i procent
Räntetillgångar 5 175 +1,2
Aktietillgångar 9 261 +5,8
Fastighetstillgångar 12 051 -4,5