De svenska hushållens brutto- och nettoförmögenhet minskade under det fjärde kvartalet 2024. Nedgången var bred över olika tillgångsslag men drevs främst av en negativ börsutveckling på den svenska börsen. För helåret 2024 var dock utvecklingen stark och hushållens nettoförmögenhet steg med cirka 1 900 miljarder kronor. Hushållens skuldkvot steg något till följd av att hushållens tillgångar minskade i värde samtidigt som skulderna ökade. Samtidigt sjönk räntekvoten. Det visar SEB:s Sparbarometer för det fjärde kvartalet 2024, som presenteras i dag.

Hushållens nettoförmögenhet växte cirka 1 900 miljarder kronor, vilket var en större ökning än genomsnittet det senaste decenniet. Att hushållens nettotillgångar steg 2024 beror på att tillgångarna växte i en snabbare takt än skulderna. Det fjärde kvartalet minskade däremot hushållens nettoförmögenhet med 198 miljarder kronor (-0,8 procent) och uppgick vid utgången av kvartalet till 24 171 miljarder kronor. Värdet på hushållens tillgångar minskade med 170 miljarder kronor till 29 502 miljarder kronor. Nedgången drevs av att samtliga tillgångsslag minskade i värde. Aktie- och räntetillgångarna minskade med -0,8 procent vardera, och fastighetstillgångarna med -0,3 procent. På årsbasis har tillgångarna vuxit med 7,3 procent. Nysparandet uppgick det fjärde kvartalet till 95 miljarder kronor. Hushållen har sparat drygt 602 miljarder kronor de senaste 12 månaderna.

- Det fjärde kvartalet präglades av både börsturbulens efter det amerikanska presidentvalet och av en negativ boprisutveckling. Tillsammans skapade det en något dyster avslutning på ett 2024 som i övrigt blev ett starkt förmögenhetsår för hushållen. Aktiemarknaden står inför en fortsatt turbulent resa när det haglar tull- och försvarsutspel dagligen medan bostadsmarknaden väntas tina upp när hushållens köpkraft stiger och räntekostnader sjunker, säger SEB:s privatekonom Américo Fernández. 

Under det fjärde kvartalet steg hushållens skulder med 28 miljarder kronor (+0,5 procent). Bostadslånen ökade med 0,6 procent det fjärde kvartalet jämfört med det tredje kvartalet, konsumtionslån med 0,2 procent, studielån med 1,1 procent medan övriga lån var oförändrade. På årsbasis har skulderna vuxit med 1,6 procent. Skuldökningstakten bottnade för ett år sedan och har sedan dess ökat i en snabbare takt, men är fortfarande betydligt långsammare än perioden före Riksbanken inledde sin räntehöjningscykel 2022. Det fjärde kvartalet sjönk räntekvoten, hushållens räntekostnader som andel av disponibel inkomst, med 0,8 procentenheter till 7,4 procent. På ett år har räntekvoten minskat med 0,6 procentenheter.

- Trots att Riksbanken sänkte styrräntan fem gånger under 2024 och gick från 4 procent till 2,5 procent uteblev någon större skulduppgång hos hushållen. Under fjärde kvartalet fortsatte hushållens skuldaptit att växa stadigt men har en bra bit kvar till de nivåer man uppvisade innan Riksbankens räntehöjningscykel 2022. Det signalerar att hushållen har en relativt återhållsam inställning till att ta på sig mer skuld, vilket kan komma att dämpa den ekonomiska återhämtningen, säger Américo Fernández.

¹ Avrundade siffror vilken kan bidra till differens i summering av tabell.