Hushållens nettoförmögenhet ökade under det andra kvartalet med 587 miljarder kronor (+2,6 procent) och uppgick vid utgången av kvartalet till 23 491 miljarder kronor. Värdet på hushållens bruttoförmögenhet steg med 609 miljarder kronor till 28 772 miljarder kronor. Hushållens bruttoförmögenhet har aldrig tidigare varit så stor. Uppgången drevs av att samtliga tillgångar ökade. Aktietillgångarna ökade med +2,6 procent, räntetillgångarna ökade med +2,4 procent medan fastighetstillgångarna ökade med +1,7 procent. Hushållens nysparande uppgick till 235 miljarder kronor vilket innebär att hushållen sparat drygt 550 miljarder kronor de senaste 12 månaderna.

- Hushållens förmögenhet fortsätter att trotsa lågkonjunkturen och nådde under andra kvartalet en ny toppnotering på nästan 28 800 miljarder kronor. En rekordstor skatteåterbäring, som ett resultat av räntetoppen 2023, och en god utdelningssäsong är några av de faktorer som fick förmögenheten att växa under kvartalet, säger SEB:s privatekonom Américo Fernández. 

Under det andra kvartalet steg hushållens skulder med 22 miljarder kronor (+0,4 procent) vilket är långsammare än den genomsnittliga ökningstakten för de tio senaste åren på 1,3 procent. Efter två år av succesivt sjunkande årlig skuldökningstakt steg den nu istället ytterligare ett kvartal (1,0 procent). Bostadslånen ökade med 0,3 procent medan konsumtionslånen ökade med 1,3 procent. Övriga lån ökade med 0,5 procent och studielånen ökade med 0,3 procent. Bostadslånen står för nästan 80 procent av hushållens samlade skulder och har därmed stor påverkan på hur de samlade skulderna utvecklas. Räntekvoten, som visar hushållens räntekostnader som andel av disponibel inkomst, minskade med 0,7 procentenheter under kvartalet från 8,0 procent till 7,3 procent, efter två år av kraftiga uppgångar.

- Efter två år av stigande räntekostnader och en räntekvot som toppade på den högsta nivån sedan finanskrisen 2008 fick hushållen till slut uppleva en nedgång i räntekvoten. Snarare än kraftigt sjunkande räntekostnader återspeglas utvecklingen av stigande disponibel inkomst och en fortsatt låg skuldökningstakt. Blickar vi framåt talar Riksbankens räntesänkningar för att nedgången i räntekvoten inte blir en engångsföreteelse utan det trendskifte som hushållen länge väntat på, säger Américo Fernández.

[]
Kv2 2024 Miljarder kronor[1]
Ingående värde 28 164
Förändring räntetillgångar +133
Förändring aktietillgångar +282
Förändring fastighetstillgångar +194
      Varav nysparande +235
Utgående värde 28 772
Skulder -5 281
Nettotillgångar 23 491

[1] Avrundade siffror vilken kan bidra till differens i summering av tabell.

Fördelning av hushållens tillgångar Miljarder kronor Förändring i procent
Räntetillgångar 5 670 +2,4
Aktietillgångar 11 276 +2,6
Fastighetstillgångar 11 826 +1,7