USA:s tullhöjningar har skapat ekonomisk och politisk oreda även om osäkerheten minskat under sommaren. Världsekonomin bromsar in men något mindre än väntat. Finanspolitiska stimulanser och fortsatta räntesänkningar ger tillväxtstöd men skapar också risker. Global BNP ökar med ca 3 procent per år och inflationen förblir måttlig i de flesta länder utom i USA där tullarna ger ett tillfälligt inflationslyft. I Sverige hålls tillväxten tillbaka av avvaktande hushåll och återhämtningen ser ut att dröja ytterligare ett halvår. Det är några av slutsatserna i SEB:s makroekonomiska prognos Nordic Outlook.

Geopolitiska konflikter och Trumps snabba policyskiften fortsätter att skapa osäkerhet. Handelsosäkerheten har fallit tillbaka under sommaren, men ligger kvar på historiskt höga nivåer. USA:s genomsnittliga effektiva tullnivå ligger på 15-20 procent, något högre än vad vi tidigare antagit. Vi reviderar likväl upp vår globala tillväxtprognos något. Global BNP väntas växa med runt 3 procent per år under 2025 till 2027. USA påverkas mest av tullarna men utsikterna är mindre dystra än i våras och riskerna för en recession har minskat. Tillväxten bromsas rejält av en svagare arbetsmarknad och minskad konsumtion men AI-investeringar, räntesänkningar och, från 2026, finanspolitiska stimulanser ger visst stöd. Euroområdet växlar upp med hjälp av försvars- och infrastruktursatsningar, särskilt i Tyskland och utsikterna präglas, trots tullarna, av försiktig optimism. Kina når sitt tillväxtmål på 5 procent i år, med hjälp av finanspolitiskt stöd och ökad export till andra marknader än USA. Strukturella svagheter består dock. 

- Vissa osäkerhetsmoment har minskat när tullsatserna på amerikansk import från ett antal länder nu har fastställts. Samtidigt saknar de nya avtalen i stort sett alla detaljer och ingen verkar veta exakt hur de ska fungera eller hur länge de kommer att gälla. Den framtida handelsrelationen mellan USA och Kina är oviss. Hur notan för tullarna kommer att fördelas mellan exporterande och importerande företag och hushållen är också en viktig fråga för hur handel och ekonomi ska utvecklas framöver, säger SEB:s chefsekonom Jens Magnusson. 

Inflationen på väg ner men i olika takt
Högre tullar ger tillfälligt högre USA-inflation. I andra länder dominerar desinflationistiska krafter från Kinas prispressande överkapacitet, svagare dollar och sidledes råvarupriser. I slutet av perioden ligger inflationen nära målen på de flesta håll. Inbromsning på arbetsmarknaden och inflationsförväntningar kring målen gör att Fed kan sänka räntan gradvis till en neutral nivå kring 3,00 procent. ECB:s räntesänkningar närmar sig slutet och en sista sänkning i slutet av detta år följs av långsamma höjningar från 2027.  

- Inflationsutfallen sedan i våras har på marginalen varit något lägre än vi väntat oss för både USA och euroområdet. Lageruppbyggnad från i våras kan ge en viss fördröjning i tullarnas genomslag på priserna, men även att företag inte tydligt vill höja priserna och skylla på tullar. Trump har tidigare visat att han inte drar sig för att offentligt hänga ut och sätta press på företag som kritiserar Vita husets ekonomiska politik. Men framför allt bedömer vi att de amerikanska hushållens svagare efterfrågan försvårar prisökningar, vilket gör att situationen inte liknar inflationsuppgången 2021-2023, säger SEB:s prognoschef Daniel Bergvall.

Sverige: Återhämtning fördröjs igen
Hushållen är fortsatt avvaktande, vilket gjorde att tillväxten under första halvåret blev svagare än väntat. Förutsättningarna för ett konsumtionslyft är på plats men den återhämtning vi prognostiserade i maj ser ut att fördröjas åtminstone ett halvår. Vi justerar ned BNP-prognosen till 1,1 procent 2025 (från 1,6 i maj) och 2,7 procent 2026 (från 2,9 i maj) följt av 2,9 procent 2027. 

- Global osäkerhet och ärr från åren med skenande priser fortsätter att tynga hushållens humör och då hjälper det än så länge inte med vare sig stigande reallöner eller lägre räntor och sänkta skatter. Vi fortsätter tro på en svensk återhämtning men konstaterar att den verkar dröja ett tag till, säger Jens Magnusson. 

Blandade utsikter för motståndskraftig industri
Industrin har varit motståndskraftig, delvis på grund av en stark tjänsteexport. Utsikterna för de närmaste ett till två åren är blandade. Ökade försvars- och infrastrukturinvesteringar tillsammans med lite starkare konjunktur i Europa kommer att ge viktigt stöd, medan högre USA-tullar med stor sannolikhet dämpar exporten dit. Varuexporten till USA väntas minska med 10-15 procent, vilket motsvarar 1-1,5 procentenheter av den totala varuexporten. Totalt ökar exporten av varor och tjänster ändå med 2,5 procent i år, vilket är ungefär lika mycket som under 2024. 

Industrin har bidragit till att investeringarna stigit i god takt, med undantag för bostadsinvesteringar. Historiskt höga nivåer talar för att investeringarna inom industrin och offentlig sektor inledningsvis avtar, trots att tillväxten tar fart. Efter ett fall på cirka 40 procent planar bostadsinvesteringarna nu ut, vilket gör att de totala investeringarna ändå växer snabbare.

Hushållen avgör när ekonomin vänder
Konsumentförtroendet vände brant nedåt i slutet av förra året i samband med en oväntad inflationsuppgång och konsumtionen har varit betydligt svagare än väntat under första halvan av 2025. Stigande reallöner är den främsta anledningen till vår prognos om ökad konsumtion, men skattesänkningar och sänkta bostadsräntor bidrar också. Konsumtionsprognosen har dock justerats ned. Sparkvoten väntas ligga kvar på rekordhöga nivåer (15,5 procent) och vi räknar med att konsumtionen 2025-2027 ökar ungefär i takt med inkomsterna. Oroliga hushåll har även bidragit till att bostadspriserna vänt nedåt i år efter att ha ökat med knappt 5 procent 2024. Vi räknar med att bostadspriserna stiger med 5 procent nästa år och 3 procent 2027.

Vändning för arbetslösheten tidigast i slutet av året
Nedjusteringen av tillväxten gör även att vändningen på arbetsmarknaden fördröjs. Indikatorer för de närmaste 3-4 månaderna tyder inte på någon vändning. Vår bedömning är att läget förbättras först mot slutet av året, förutsatt att tillväxt och konsumtion utvecklas i linje med prognos.

Inflationen sjunker tillbaka efter sommaren
Stigande priser på tjänster bidrog till den överraskande höga inflationen i sommar, men priserna började normaliseras i juli. Varuinflationen, exklusive livsmedel, är nära noll och låga inter-nationella priser i kombination med en starkare krona talar för att varupriserna kommer att falla under 2026. En ovanlig korgeffekt höjer kärninflationen, exklusive energi, med minst fyra tiondelar under 2025. Därefter väntas både KPIF och kärninflationen hamna lite under målet 2026-2027. 

Riksbanken sänker igen i september
Riksbanken konstaterade i augustis penningpolitiska uppföljning att styrränteprognosen från juni, som indikerar 12 punkter lägre ränta under andra halvåret 2025, fortfarande är rimlig. Vi håller fast vid vår prognos att räntan sänks i september, men det är viktig att inflationen fortsätter att falla tillbaka i augusti i linje med vår prognos. När återhämtningen är på fastare mark börjar Riksbanken gradvis att höja räntan och i slutet av 2027 ligger den återigen på 2,00 procent, samma nivå som idag.

- Utsikterna för styrräntan är svårbedömda. Den fördröjda återhämtningen talar för att räntan kan sänkas mer än vad vi har i vår prognos, men samtidigt kommer inflationen att fortsätta vara över målet hela 2025. Dessutom påverkar räntan tillväxt och inflation med viss fördröjning och direktionen kan välja att avvakta och invänta effekterna av de sänkningar som redan gjorts. Många andra centralbanker, bland andra ECB, verkar resonera på det sättet, säger Jens Magnusson.

Valbudget med fokus på hushållen
Vi räknar med att regeringen ser ett utrymme för ofinansierade reformer på 60-80 miljarder, motsvarande en eller drygt en procent av BNP, i budgetpropositionen för 2026. 

- Med stor sannolikhet kommer hushållen stå i centrum inför valåret 2026 och störst tyngdpunkt på hushåll med låga och medelhöga inkomster. Ytterligare ett jobbskatteavdrag, sänkt skatt på pensioner och en förlängning av ROT-avdraget verkar mest troligt. Jämfört med de senaste årens budgetar kommer antagligen mer fokus också att riktas mot ökade bidrag, säger Daniel Bergvall.

Svensk budget visar nu underskott efter en lång period med överskott. Detta drivs delvis av tillfälliga poster, bland annat en kapitalinjektion till Riksbanken, men svag tillväxt, expansiv finanspolitik och stöd till Ukraina talar för fortsatta underskott de närmaste åren. Statsskulden som andel av BNP bedöms öka från 17,9 procent 2024 till 19,7 procent 2027 och den offentliga sektorns skuld stiger också den med två procentenheter, till 35,1 procent under samma period.

Nyckeltal: Internationell & svensk ekonomi (siffror inom parentes från Nordic Outlook maj 2025)