Geopolitisk osäkerhet, nu med fokus på kriget i Mellanöstern, och stigande energipriser sänker tillväxtutsikterna. Hormuzsundet behöver öppnas för att de negativa effekterna inte ska eskalera. Den totala inflationen stiger men effekterna på kärninflation och tillväxt är osäkra; vi tror inte på någon upprepning av inflationschocken 2021-2022 och det finns även motkrafter som ger stöd åt ekonomin. Centralbanker avvaktar effekterna av utbudschocken. Fed sänker, men först i december, och ECB försiktighetshöjer i sommar. Den svenska BNP-prognosen för 2026 har justerats ned till 2,6 procent från 3,0 procent i januari. Vi håller fast vid vår prognos på 2,9 procent för tillväxten 2027. Lågt inflationstryck och resursutnyttjande gör att Riksbanken höjer räntan först i slutet av 2027.

Ju längre störningarna består och ju mer infrastruktur som förstörs, desto större blir effekterna på energiutbud, inflation, handel och globala värdekedjor. Energipriserna ger en tydlig inflationsimpuls på kort sikt, men sambandet mellan energipriser och kärninflation är historiskt sett svagt. 

- Många undrar om vi är tillbaka till inflationskrisen 2022 och om centralbankerna måste höja räntorna igen. Den här rapporten argumenterar att även om en sådan utveckling inte kan uteslutas, är den heller inte trolig. Förutsättningarna är helt enkelt annorlunda den här gången. Den andra delen, tillväxtrisken, är för närvarande mer påtaglig, säger SEB:s chefsekonom Jens Magnusson.

Motståndskraften testas åter
Företag, hushåll och marknader har under åter¬kommande chocker uppvisat en imponerande anpassnings¬förmåga - en kraft som vi i huvudscenariot tror består. Investeringar inom bl a AI, energi¬omställning, infrastruktur och säkerhetspolitik, tillsammans med en något mer förutsägbar amerikansk handelspolitik, bidrar till att stötta global tillväxt. Effekterna av den pågående energikrisen väntas dock ligga kvar under lång tid även efter ett fredsavtal i Mellanöstern. Vi sänker tillväxtprognoserna, men global BNP väntas trots allt öka med 3,0 procent 2026 och 3,1 procent 2027. Regionalt drabbas Europa och Asien hårdare än USA på grund av större beroende av importerad energi. 

- Tillväxten bromsar in från ett relativt starkt utgångsläge i början av 2026 och utan energikrisen skulle vi ha reviderat upp global tillväxt. Huvudprognosen antar att konflikten minskar i styrka innan sommaren och att Hormuzsundet successivt öppnar. I så fall ser vi inte några stora nedgångar eller recessionsrisker. Men risken för en mer utdragen konflikt har ökat och gör ändå att nedåtriskerna dominerar tydligt. Energimarknaden lever på lånad tid, säger SEB:s prognoschef Daniel Bergvall. 

Avvaktande centralbanker
Marknadens förväntningar på de flesta centralbanker har sedan kriget bröt ut svängt från räntesänkningar till räntehöjningar.
 
- I viss mån innebär stramare finansiella förhållanden att marknaden gör en del av centralbankernas jobb åt dem. Vi bedömer dock att omsvängningen i pris¬sättningen är något över-driven. Vår prognos är att flertalet centralbanker avvaktar inkommande data och inte tar förhastade beslut. Prognosen är att Fed sänker igen i slutet av året medan ECB genomför en försiktighetshöjning i juni, säger Jens Magnusson.

Riktat och begränsat finanspolitiskt stöd
Många ekonomier har historiskt höga skuldnivåer efter bl a finans¬kris, eurokris och pandemi. Begränsat finanspolitiskt utrymme innebär riktade och temporära energiprisstöd.

- Flera länder med stort fossilt energiberoende har i utgångsläget också höga offentliga skulder. De som kan drabbas mest av höga energipriser har alltså minst utrymme att agera. Stora stimulanser kan därtill väcka marknadens misstro och pressa fram en stramare penningpolitik, säger Daniel Bergvall. 

Sverige: Tillväxtuppväxling trots osäker omvärld
Efter ett starkt andra halvår 2025 har tillväxtuppväxlingen kommit av sig. De underliggande tillväxtdrivkrafterna har dock inte ändrats och vi tror att hushållens konsumtion tar ny fart under andra kvartalet. Positivt är även att industriindikatorer hållit emot turbulensen från kriget i Mellanöstern. En viss nedjustering av tillväxten är ofrånkomlig och BNP-prognosen för 2026 har reviderats ned till 2,6 procent från 3,0 procent i januari. Det är dock fortfarande en högre tillväxt än 2025 och vi håller även fast vid vår optimistiska prognos på 2,9 procent 2027.

Industrin har visat en förvånansvärd motståndskraft trots den svaga tyska konjunkturen och ett osäkert geopolitiskt läge. Global och europeisk upprustning driver upp efterfrågan på försvarsmateriel och även behoven av läkemedel och elektronisk utrustning ökar snabbt. Det finns dock tecken på att delar av basindustrin möter en svagare efterfrågan, och export¬sektorn tyngs i viss mån av en starkare krona. Industrins investeringar har stigit markant de senaste åren och trots minskningar inom vissa sektorer bedöms underliggande investeringsvilja vara stabil. Totala investeringar, inräknat bostadsinvesteringar och offentlig sektor, väntas fortsätta öka kommande år.

Hushållen nyckeln till uppväxling
Att hushållens konsumtion åter bromsade in i början av året, före kriget i Mellanöstern, är oroande. En kall vinter med höga elpriser är sannolikt en bidragande faktor och följs nu av kraftigt höjda drivmedelspriser under våren. Realinkomstutvecklingen är dock stark, inte minst drivet av den sänkta matmomsen. Prognosen för konsumtionen i år har justerats ned, men vi fortsätter att räkna med en uppgång på nästan tre procent. Konsumtionen väntas fortsätta att växa i god takt under 2027.

Efter ett lite skakigt 2025 har bostadspriserna börjat röra sig uppåt. Sänkt bolånetak och borttagande av det särskilda amorteringskravet för högt belånade hushåll i april väntas höja priserna ytterligare. Prognosen är fortfarande att bostadspriserna stiger med totalt 5 procent i år och tre procent nästa. 

Återhämtningen på arbetsmarknaden ser återigen ut ha fördröjts trots något lägre än väntad arbetslöshet under de senaste månaderna. Risken för högre energi¬priser från kriget i Mellanöstern har ökat osäkerheten men mycket låg inflation i början av 2026 och nedåt¬tryck från sänkt matmoms talar för att lönerörelsen 2027 kommer att äga rum i en miljö där reallönerna kan fortsätta att stiga även med måttliga nominella löneavtal. 

Mycket låg inflation enligt alla mått
KPIF exklusive energi har varit betydligt lägre än väntat fem månader i rad och föll till 1,1 procent i mars. Stigande priser på bränslen trycker upp den totala inflationen en del, men elpriserna verkar i motsatt riktning. Tillfälligt sänkt skatt på bensin och diesel bidrar till att minska drivmedels¬priserna, särskilt om EU godkänner den större tillfälliga skattesänkning som regeringen föreslagit. Risken för indirekta effekter från högre bränslepriser är dock en osäkerhetsfaktor.
 
- Uppgången för energipriser är än så länge måttlig i ett historiskt perspektiv. Vår bedömning är att det krävs både större prisuppgångar och andra störningar för transport och produktion för att kärninflationen ska stiga mer markant. Vi ser större ned- än uppsidesrisker för vår prognos för kärninflationen, säger Jens Magnusson.

Riksbanken ligger still i år och höjer 2027 
Trots inflation långt under målet prisade marknaden in att Riksbanken skulle höja räntan i samma takt som ECB. Men under de senaste veckorna har förväntningarna på Riksbanken fallit tillbaka och marknaden tror nu på drygt två höjningar i år, jämfört med tre från ECB. 

- Kombinationen av låg inflation, svag arbetsmarknad och lågt resurs¬utnyttjande talar för att Riksbanken kommer att hålla räntan oförändrad under lång tid. Vi håller fast vid att räntan höjs till 2 procent först i slutet av 2027, och att en räntesänkning inte kan uteslutas om kriget i Iran får en snar lösning och energi¬priserna faller tillbaka, säger Jens Magnusson. 

Rejält expansiv finanspolitik i år.
Budgetpropositionen för 2026 innehöll 80 miljarder i ofinansierade åtgärder i år, främst i form av lägre skatter för hushållen. Om stöd till Ukraina och ökade försvarssatsningar, som inte omfattas av budgetmålen, räknas in så uppgår expansionen till drygt 1,6 procent av BNP - motsvarande drygt 130 miljarder kronor. Regeringens vårbudget innehöll nya ofinansierade reformer på knappt 8 miljarder, som kan bli knappt 15 miljarder om EU godkänner förslaget om ytterligare sänkning av drivmedelsskatterna.
 
- Utrymmet för ytterligare expansion för den regering som tillträder efter valet i höst kommer att vara mycket begränsat. Det gäller i alla fall om de ambitiösa målen för budgeten, att offentliga sektorns saldo ska vara i balans över en konjunkturcykel, ska uppfyllas. Vi räknar med ofinansierade reformer på mindre än 20 miljarder kronor 2027, vilket innebär en i stort sett neutral finanspolitik. Svenska offentliga finanser är dock fortfarande starka i en internationell jämförelse, säger Daniel Bergvall.

Nyckeltal: Internationell & svensk ekonomi (siffror inom parentes från Nordic Outlook januari 2026)