- Kriget i Mellanöstern adderar till ett redan osäkert geopolitiskt läge med flera pågående konflikter och stort mänskligt lidande. Närheten till oljeproducerande länder är en riskfaktor men huvudscenariot är att de ekonomiska konsekvenserna av kriget blir begränsade. Osäkerhet kring globala samarbeten, handel och klimatomställning påverkar länders och företags beteenden och framtidsplaner. Alla anpassar sig till den nya världen och även om tvära kast i handelsflöden är ovanliga ser vi nu t.ex. att USA:s import från Mexiko passerat den från Kina, säger SEB:s chefsekonom Jens Magnusson.

Global tillväxt på 3 procent i 3 år
Den senaste statistiken stödjer vår syn om att en djup konjunkturnedgång kan undvikas. Kinas utsikter har förbättrats något och tillväxtekonomierna håller emot relativt väl. Avmattningen i OECD-området är tydlig, men spretig. USA:s tillväxt har åter överraskat positivt, men förväntas bromsa in kring årsskiftet. I euroområdet ligger tillväxttalen redan kring nollstrecket. Kommande kvartal blir svaga men både USA och euroområdet undviker en recession. Sammantaget bromsar BNP i OECD-området in från 1,6 procent i år till 1,2 procent nästa år, följt av en återhämtning till 2 procent 2025. Global BNP ökar med måttliga ca 3 procent per år under 2023-2025. Prognosförändringarna jämfört med vår prognos från augusti är små. 

Komplicerad balansgång för penningpolitiken
Även om tillväxten förblir lägre än den normala ett tag till, är effekten av de snabba räntehöjningarna och inflationschocken hittills förvånansvärt begränsad. Starka arbetsmarknader, kvarstående sparbuffertar hos hushållen och välfyllda orderböcker i företagen efter pandemin har bidragit till en mjuk inbromsning. Dessa krafter väntas dock avta framöver. Stigande långräntor har under den senaste tiden bidragit till att ytterligare strama åt de finansiella förhållandena i ett sent skede av centralbankernas höjningscykel.

-  Det finns därför skäl att befara att effekten på den reala ekonomin och det finansiella systemet kan bli större nu än under åtstramningscykelns inledning. Det motiverar att centralbanker avstår från nya höjningar, trots att den underliggande inflationen ligger kvar en bit över målen, och i stället höjer beredskapen för lättnader under nästa år, säger SEB:s prognoschef Daniel Bergvall.       

Kan skillnader i inflationsdynamiken ändra centralbanksordningen? 
Att inflationstakten fortsätter ner mot 2 procent är helt avgörande för prognosen. Inflationens drivkrafter har tydligt mattats av, särskilt för energi och övriga varor i takt med att industrin försvagats. Samtidigt har tjänstesektorn hållit emot bättre. När väl efterfrågan faller mer generellt och arbetsmarknader svalnar dämpas lönetrycket. Det bidrar till att kärninflationen når målet sent under 2025. Ett högre kostnadsläge än under decennierna före pandemin gör att kärninflationen inte går tillbaka under 2 procent. Att uppgången i tjänstepriser inte ger med sig är, tillsammans med risk för kompensationskrav för att återställa reallöner, den största uppåtrisken. Euroområdet har under hösten sett överraskande låga inflationssiffror även för tjänstepriser men osäkerhet inför vårens löneförhandlingar gör oss försiktiga med att dra ut trenderna. 

-  Skulle nedåtriskerna för euroområdet infrias samtidigt som USA-tillväxten fortsätter att överraska positivt kan vi få en utveckling där ECB sänker räntan tidigare än Fed. Det skulle i så fall vara den omvända ordningen mot vad de flesta hittills förutsett. Det är inte vårt huvudscenario men sannolikheten har svängt åt det hållet och marknadsprissättningen likaså, säger Jens Magnusson.

Hög offentlig skuld och inflationsrisker håller emot räntenedgången
Huvudscenariot är att Fed går före med en sänkning i maj 2024 och att ECB följer efter vid sitt möte i juni, medan en något mer efterhängsen inflationsproblematik kan leda till en ytterligare styrräntehöjning från Norges Bank och Bank of England. I slutet av 2025 ligger Feds styrränta på 3,00 procent och ECB:s inlåningsränta på 2,50 procent. Styrräntesänkningar kommer att bli en drivkraft för lägre amerikanska obligationsräntor under 2024 och 2025 medan nedåtpotentialen i euroområdet är begränsad givet redan nedpressade nivåer. Oroande hög offentlig skuldsättning, i inte minst USA, och minskade centralbanksköp samt ökade inflationsriskpremier talar för att investerare kommer att begära en större premie för att investera i räntor med längre löptider framöver. Redan stora underskott och mer nervösa räntemarknader gör att finanspolitiken blir i stort sett neutral under kommande år, trots tillväxtinbromsningen. 

Sverige: Fortsatta motvindar för tillväxten nästa år 
BNP har haft en nedåtgående trend sedan slutet av förra året och nedgången väntas fortsätta fram till mitten av 2024. Sentimentsindikatorer har fallit igen och pekar generellt på sjunkande BNP. Efter ett något starkare tredje kvartal har vi höjt BNP-prognosen för 2023 från -1,2 till -1,0 procent men sänkt prognosen för 2024 från +0,1 procent till -0,4 procent. 2025 beräknas BNP växa med 2,5 procent. Nedgången i BNP drivs främst av bostadsinvesteringar och hushållens konsumtion. Under andra kvartalet 2023 var antalet påbörjade bostäder 70-75 procent lägre än toppnoteringen i slutet av 2021. Bolagsrapporter tyder på att byggstarterna fortsatte att minska under tredje kvartalet.

-  Bostadsbyggandet riskerar att stå nästan helt stilla. Det är svårt att se hur situationen ska kunna förbättras så länge som inte räntorna sänks eller regeringen beslutar om ytterligare stödåtgärder, säger Daniel Bergvall.

Höga bolåneräntor och stort utbud av osålda lägenheter talar för att bostadspriserna kan vända ned igen under de närmaste 6-9 månaderna. Gradvis förbättrade reallöner bör ge visst stöd till hushållen framöver, men stigande arbetslöshet väntas få hushållen att fortsätta att minska konsumtionen i närtid. Vi spår en gradvis konsumtionsåterhämtning 2024 som ökar i styrka under 2025, när finanspolitiken också läggs om i en mer expansiv riktning.

-  Tack vare Sveriges mycket starka offentliga finanser är utrymmet för en mer expansiv finanspolitik stort. Regeringen har fortsatt att fokusera på inflationsrisker och den finanspolitiska inriktningen i budgeten för 2024 är i stort sett neutral. När inflationen avtar räknar vi med en att finanspolitiken växlar upp och blir mer expansiv 2025, säger Jens Magnusson.

Arbetslösheten stiger till 9 procent och inflationsnedgången tar fart i vinter
Arbetsmarknaden har visat allt tydligare svaghetstecken under hösten och försämras gradvis framöver. Vi har höjt arbetslöshetsprognosen och spår att den når 9 procent nästa år för att sedan sjunka något 2025. Lägre energipriser har bidragit till att sänka KPIF-inflationen betydligt. Nedgången i kärninflationen släpar dock efter euroområdet.

-  Bland annat verkar växelkursgenomslaget vara något starkare än vad vi tidigare bedömt. På marginalen sätter det större press på Riksbanken även om den nuvarande positiva inflationsutvecklingen i euroområdet på sikt bör avspegla sig i även i Sverige, säger Jens Magnusson.

Indikatorer tyder på att inflationen kommer att börja falla snabbare även i Sverige i höst och vinter. Prisplaner i detaljhandeln signalerar en tydlig nedgång i varuinflationen framöver. Löneinflationen har accelererat mindre än i euroområdet och USA och låg något under Riksbankens prognos under sommaren, vilket fått oss att sänka vår prognos för löneökningarna.

Riksbanken sänker i september 2024
Vi räknar fortsatt med att Riksbanken är klar med höjningarna men det är ett mycket osäkert beslut. Inflationsdata för oktober får stor betydelse och kommer de in högt kan beslutet i november väga över till en höjning. Under 2024 börjar räntan sänkas med start i september. Vi räknar med totalt 50 punkter 2024 och ytterligare 100 punkter under 2025. I slutet av 2025 är styrräntan tillbaka på 2,50 procent.

Nyckeltal: Internationell & svensk ekonomi (siffror inom parentes från Nordic Outlook augusti 2023)

Internationell ekonomi. 2022 2023 2024 2025
BNP. Årlig förändring i
%
USA 1,9 2,3 (2,0) 1,1 (0,9) 1,8 (2,0)
Euroområdet 3,4 0,5 (0,6) 0,7 (0,8) 2,0 (2,0)
Storbritannien 4,3 0,4 (0,1) 0,5 (0,5) 1,7 (1,8)
Japan 1,0 1,8 (1,8) 1,2 (1,2) 0,9 (0,9)
OECD 2,9 1,6 (1,4) 1,2 (1,2) 2,0 (2,1)
Kina 3,0 5,2 (5,2) 4,6 (4,7) 4,5 (4,8)
Norden 2,7 0,2 (0,1) 0,5 (0,7) 2,3 (2,3)
Baltikum 2,0 -0,7 (-0,4) 1,5 (1,2) 2,9 (1,8)
Världen (PPP) 3,3 3,0 (2,8) 2,8 (2,7) 3,2 (3,2)
Norden och Baltikum.
BNP, årlig förändring i
%
Norge 3,3 1,6 (1,4) 0,8 (0,6) 1,5 (1,8)
Danmark 2,8 1,1 (1,2) 1,5 (1,5) 3,0 (3,0)
Finland 1,6 -0,1 (-0,3) 0,5 (0,7) 1,8 (1,8)
Litauen 2,4 -0,2 (-0,2) 1,5 (1,8) 2,8 (3,0)
Lettland 3,4 -0,2 (0,4) 2,2 (2,5) 2,7 (2,5)
Estland -0,5 -2,5 (-1,8) 0,4 (1,5) 3,5 (3,0)
Svensk ekonomi. Årlig
förändring i %
BNP, faktisk 2,6 -1,0 (-1,2) -0,4 (0,1) 2,5 (2,5)
BNP, dagkorrigerad 2,7 -0,8 (-1,0) -0,3 (0,1) 2,7 (2,6)
Arbetslöshet (%) (EU 7,5 7,6 (7,5) 8,6 (8,3) 8,9 (8,4)
-definition)
KPI 8,4 8,6 (8,6) 4,2 (3,7) 2,0 (1,7)
KPIF 7,7 6,1 (5,9) 2,7 (2,5) 1,9 (1,8)
Offentligt saldo (% av 1,1 0,3 (0,0) -1,2 (-2,2) -0,5 (-0,5)
BNP)
Styrränta (dec) 2,50 4,00 (4,00) 3,50 (3,50) 2,50 (2,50)
Växelkurs, EUR/SEK (dec) 11,12 11,60 (11,90) 11,25 (11,30) 10,95 (11,00)