- Vi ser förhållandevis goda chanser att undvika en ekonomisk hårdlandning. Samtidigt får vi inte glömma att vi lever i unika ekonomiska tider och vi kan inte utesluta att t ex de senaste 18 månadernas rekordsnabba räntehöjningar kan göra större negativa avtryck i världsekonomin än vi hittills sett, säger SEB:s chefsekonom Jens Magnusson. 

Global inbromsning i varierande takt
Hög inflation och snabba räntehöjningar har satt kännbara spår i euroområdets ekonomi och särskilt i tidigare motorn Tyskland, som tyngs av energiprischocken och en svag global industriefterfrågan. Prognosen är att euroområdets ekonomi i princip stagnerar under resten av året, följt av svag tillväxt 2024. Prognosen för USA skrivs däremot upp rejält för i år, efter oväntad motståndskraft under våren. Det gör att tillväxtprognosen för hela OECD-området revideras upp till 1,4 procent från 0,9 procent i Nordic Outlook i maj. För 2024 sänks OECD-prognosen något, till 1,2 procent från 1,4 procent, eftersom vi förväntar oss att arbets¬marknaderna försvagas och att även USA-hushållen börjar dra i bromsen. 2025, när inflationen fallit ytterligare och räntor vänder ner, växlar tillväxten tillbaka till något över trend. Kinas BNP-utsikter skrivs ned efter vårens tillväxtbesvikelse. Svag efterfrågan, problemtyngd fastighetsmarknad och en regering som håller igen med stimulanser är några av problemen. Kinas återhämtning ger därmed inte någon större draghjälp till världsekonomin. 

- Den sammantagna bilden är blandad. Ett antal utmaningar finns men läget är långt ifrån nattsvart. Samtidigt som inflationen faller präglas arbetsmarknaderna i många länder fortfarande av hög sysselsättning och låg arbetslöshet. Vidare har konsumtionen hållits uppe i nominella termer och oron för det finansiella systemet har minskat tydligt jämfört med vad vi upplevde under vårens bankproblem i USA och Schweiz, säger Jens Magnusson.       

Inflationen når målet med endast måttligt högre arbetslöshet 
Snabba räntehöjningar har tillsammans med en normalisering av ekonomins utbudssida fått effekt på inflationen. Svagare konjunktur och hushållsinkomster, fortsatt åtstramande räntenivåer och baseffekter när fjolårets stora prisökningar på livsmedel och energi faller ur inflationsmåtten, talar för att inflationen fortsätter ner under hösten och nästa år. Nedgången för kärninflationen, exklusive livsmedel och energi, blir mer utdragen, men även denna är tillbaka på målet i slutet av prognosperioden. 

- Inflationsnedgången vi ser nu är mycket välkommen men den viktiga frågan är om vi går hela vägen i mål eller om det kommer att krävas en kraftigare lågkonjunktur för att klara även den sista och kanske "jobbigaste milen". Vår slutsats är att det bör räcka med en relativt mild uppgång i arbetslösheten för att lönetrycket ska växla ner och hamna i linje med inflationsmålen, säger SEB:s prognoschef Daniel Bergvall. 

Fed först ut med räntesänkningar under 2024
Även om vissa centralbanker kan ha någon eller några höjningar kvar, har fokus skiftat till tidpunkten för när räntan börjar sänkas igen. Fed går först och inleder sänkningar i maj nästa år, något senare än tidigare förväntat, följt av ECB vid halvårsskiftet 2024. Ränteskillnaden mellan Fed och ECB minskar gradvis och i slutet av prognosperioden ligger både Feds och ECB:s ränta på 2,50 procent, vilket i stort sett är neutral nivå. Utmaningar från en överhettad arbetsmarknad och höga löneökningar gör att Bank of England ligger kvar längre på räntetoppen. Bank of Japans penningpolitiska kursändring går långsamt, men minusräntan överges senare i höst. Långa räntor brukar toppa något tidigare än styrräntan. Nedåtpotentialen denna gång begränsas dock av att långa räntor i dagsläget ligger på en relativt låg nivå i förhållande till styrräntorna. Hög privat och offentlig skuldsättning och centralbankernas kvantitativa åtstramningar håller också emot. Hösten inleds med ytterligare dollarstyrka som avtar när fokus skiftar till räntesänkningar. När euron inleder en trendmässig förstärkning mot USD kan även den svenska kronan få stöd mot euron, givet historiska mönster. En finanspolitik som främjar investeringar i till exempel infrastruktur kan bli ytterligare en pusselbit för en långsiktigt starkare krona. 

Sverige: Fortsatt nedgång men minskade risker 
Den svenska konjunkturbilden har spretat under våren men ett svagt andra kvartal och förnyad nedgång i företagsförtroendet gör att de dystra utsikterna från Nordic Outlook i maj står sig. Vi räknar med att BNP faller med 1,2 procent i år och växer marginellt med 0,1 procent 2024. 2025 växlar tillväxten upp till 2,5 procent, en bit över den historiska trenden. Industrin får visst stöd av den svaga kronan, men detta kommer inte att räcka för att undvika en nedgång om konjunkturen viker i omvärlden, speciellt i viktiga exportländer. 

- Det svaga sentimentet i tysk industri oroar. Tyskland är den största mottagaren av svensk varuexport och en djupare tysk nedgång skulle få stora effekter på Sverige, säger Daniel Bergvall.

Tvärnit för det svenska bostadsbyggandet
Utsikterna för investeringarna domineras av ett kraftigt fall för bostadsinvesteringarna, som ser ut att bli ännu större än vi räknade med i maj. Bostadsbyggandet väntas nästan halveras fram till fjärde kvartalet nästa år. Bostadspriserna har stabiliserats under året men vi tror att priserna vänder ned igen under hösten. Hittills har priserna fallit med 10-12 procent och vi räknar med att den totala nedgången från topp till botten kan bli ca 15-20 procent innan vi ser en mer varaktig vändning. 

Stort fall för svensk konsumtion trots motståndskraftiga hushåll 
Hur hushållen reagerar på stigande kostnader och högre räntor avgör hur djup konjunkturnedgången blir. Fallet i konsumtionen väntas bli i paritet med de djupa recessionerna i början av 1980-talet och 1990-talet. Till skillnad från då har hushållen dock fortsatt att öka sin konsumtion i nominella termer, bland annat genom lägre sparande. Arbetsmarknaden är en avgörande faktor för hushållen och indikatorerna tyder än så länge på en måttlig inbromsning. Vi räknar med att sysselsättningen faller svagt nästa år, medan arbetslösheten stiger till drygt 8,5 procent.  

- Inbromsande inflation och att vi snart når Riksbankens räntetopp minskar riskerna för ett ännu djupare konsumtionsfall. Reallönerna börjar antagligen stiga under hösten, säger Daniel Bergvall.

Svensk inflation faller snabbare under hösten 
Fallande energipriser har fått KPIF-inflationen att falla snabbt och lägre elpriser samt baseffekter gör att KPIF ser ut att hamna nära Riksbankens mål på 2 procent redan i slutet av året, om än tillfälligt. Nedgången i KPIF exklusive energi har gått trögt, delvis på grund av tillfälligt tryck uppåt från utrikesresor under sommaren. Baseffekter från livsmedel och andra varor gör att underliggande inflation faller snabbare under hösten. Hur stor och snabb nedgången blir är dock osäkert. Kostnadstrycket för företagen väntas avta kraftigt. Utsikterna för tjänstepriser är mer osäkra och hyror och bostadsrättsavgifter kommer att sätta tryck uppåt under nästa år och i viss mån även 2025. En svag krona fördröjer inflationsnedgången men de historiska sambanden pekar på att effekten är begränsad, drygt 0,5 procent för kärninflationen, och att den internationella prisutvecklingen är viktigare. Prognosen är att KPIF exklusive energi tillfälligt faller under Riksbankens mål i slutet av 2024 när priserna på livsmedel och andra varor reverserar delar av den tidigare uppgången.   

En sista höjning från Riksbanken i september 
Kärninflationen har varit aningen högre än Riksbankens prognos och vi ser en hög sannolikhet för att räntan höjs i september, i linje med räntebanan från i juni. Detta blir den sista höjningen. Att Fed och ECB har höjt klart gör det lättare för Riksbanken att ligga still. När kärninflationen närmar sig målet i mitten av nästa år sänker Riksbanken räntan och i slutet av 2025 ligger styrräntan på 2,5 procent.   

- Den svaga kronan är en uppåtrisk för styrräntan givet att flera i ledamöter i direktionen sagt att en ytterligare försvagning skulle kunna leda till fler höjningar. Men om ytterligare åtstramning behövs tror vi att direktionen föredrar att öka obligationsförsäljningarna i stället, säger Jens Magnusson. 

En låg statsskuld gör att Sverige har utrymme för en expansiv finanspolitik, men signalerna från regeringen är att politiken ska förbli restriktiv för att inte motverka nedgången i inflationen. I linje med regeringens utspel i Harpsund räknar vi med ungefär 40 miljarder kronor i nya åtgärder i nästa års statsbudget som presenteras om några veckor, ett belopp som stiger till ca 80 miljarder kronor 2025. Offentligt sparande ser i år ut att hamna nära noll. Svagare konjunktur och finanspolitisk stimulans gör att offentlig sektor visar underskott på knappt 2 procent av BNP 2024 och knappt en procent 2025.

- Det är inga problematiska nivåer givet de starka statsfinanser vi har, säger Jens Magnusson.

Nyckeltal: Internationell & svensk ekonomi (siffror inom parentes från Nordic Outlook maj 2023)

Internationell ekonomi. 2022 2023 2024 2025
BNP. Årlig förändring i
%
USA 2,1 2,0 (0,7) 0,9 (0,9) 2,0
Euroområdet 3,4 0,6 (0,6) 0,8 (1,6) 2,0
Storbritannien 4,1 0,1 (-0,3) 0,5 (0,7) 1,8
Japan 1,0 1,8 (1,5) 1,2 (1,2) 0,9
OECD 2,9 1,4 (0,9) 1,2 (1,4) 2,1
Kina 3,0 5,2 (5,9) 4,7 (4,9) 4,8
Norden 2,7 0,1 (0,0) 0,7 (1,2) 2,3
Baltikum 1,6 -0,4 (-0,1) 1,2 (2,7) 1,8
Världen (PPP) 3,3 2,8 (2,5) 2,7 (2,9) 3,2
Norden och Baltikum.
BNP, årlig förändring i
%
Norge 3,3 1,4 (1,1) 0,6 (1,5) 1,8
Danmark 2,8 1,2 (0,5) 1,5 (2,0) 3,0
Finland 1,6 -0,3 (-0,1) 0,7 (1,2) 1,8
Litauen 1,9 -0,2 (-0,2) 1,8 (2,7) 3,0
Lettland 2,8 0,4 (0,4) 2,5 (2,7) 2,5
Estland -0,5 -1,8 (-0,4) 1,5 (2,5) 3,0
Svensk ekonomi. Årlig
förändring i %
BNP, faktisk 2,6 -1,2 (-1,0) 0,1 (0,6) 2,5
BNP, dagkorrigerad 2,7 -1,0 (-0,8) 0,1 (0,6) 2,6
Arbetslöshet (%) (EU 7,5 7,5 (7,8) 8,3 (8,6) 8,4
-definition)
KPI 8,4 8,6 (8,7) 3,7 (3,4) 1,7
KPIF 7,7 5,9 (6,3) 2,5 (2,6) 1,8
Offentligt saldo (% av 0,8 0,0 (0,5) -2,2 (-1,0) -0,5
BNP)
Styrränta (dec) 2,50 4,00 (3,75) 3,50 (3,00) 2,50
Växelkurs, EUR/SEK (dec) 11,12 11,90 (10,85) 11,30 (10,50) 11,00