Global tillväxt fortsätter att ligga på drygt 3 procent 2025-2026. Vi reviderar upp tillväxten för USA men justerar ned den för euroområdet som tyngs av ett svagt Tyskland. Den stora risken för tillväxtbilden är att politiken, med president Trump och USA i fokus - avsiktligt eller av misstag - förändrar förutsättningarna för ekonomin, disinflationsprocessen och finansmarknaderna. Svensk tillväxt accelererar från 0,5 procent 2024 till 3,1 procent 2026, när konsumtionen till slut tar fart. Kärninflationen stiger i början av 2025 men faller tillbaka under andra halvåret. Riksbanken sänker räntan till två procent i maj. Finanspolitiken förblir expansiv 2026 och de offentliga finanserna försvagas.

- Det är i dagsläget svårt att skapa sig en helhetsbild av USA:s ekonomiska politik och vi har valt att göra en försiktig tolkning av vad som kan bli verklighet. Att Trump vill se en stark ekonomi och börs begränsar de mest extrema politiska vägvalen och det finns tillväxtrisker på både upp- och nedsidan i förhållande till vår prognos. USA adderar nu till den globala osäkerheten vilket dämpar tillväxten i bland annat Kina och EU. Samtidigt kan skattesänkningar, avregleringar och starkare framtidstro hos näringslivet ge USA en tillväxtskjuts, säger SEB:s chefsekonom Jens Magnusson. 

Många källor till osäkerhet och volatilitet 2025-2026
President Trump går nu från ord (och hot) till handling med en näringslivsvänlig politik (för USA), men med inflationistiska risker. Kina och Tyskland kämpar med strukturella problem. Marknadens oro för höga offentliga skulder ökar i en miljö med höga nominella och framför allt reala räntor. Flera länder i Europa står inför viktiga politiska och ekonomiska vägval; val i Tyskland 23 februari, kanske även i Frankrike till sommaren/hösten, samtidigt som brittiska Labourregeringen är hårt pressad. Vi spår en global tillväxt på drygt 3 procent 2025 och 2026 vilket är i stort sett oförändrat jämfört med Nordic Outlook November 2024. Trots en övergripande stabil global BNP-tillväxt visar utvecklingen för enskilda länder och sektorer en betydligt mer splittrad bild än tidigare. USA:s tillväxt- och produktivitetsförsprång gentemot euroområdet består. Globalt går tjänstesektorn fortsatt starkare än industrin.

- Hushållen är i fokus; konsumtionen ska ge tillväxtkraft när tullar och handelshinder riskerar att försvaga både industri och handel. Drivkrafter kommer från ökade realinkomster, god förmögenhetsställning och fortsatta styrräntesänkningar. Hushållen behöver inte i någon större utsträckning stärka sina balansräkningar utan ökade inkomster kan oavkortat gå till konsumtion. Men det gäller då att optimism och köpkraft vinner över sparande och oro, inte minst i tillväxtsvaga europeiska länder där återhämtningen inte kommit på plats, men där vi tror på en tempoökning i höst, säger SEB:s prognoschef Daniel Bergvall.

Inflationskampen i stort sett vunnen
Huvudbilden är att globala disinflationsprocesser fortsätter och ger utrymme för ytterligare räntesänkningar. Feds sänkningscykel bromsar dock in medan ECB:s påskyndas vilket resulterar i ökade styrränteskillnader som vid slutet av 2025 ligger på 2,50 procentenheter. Sammantaget ger våra prognoser för tillväxt och räntor, i en osäker global miljö och med tullriskpremie, fortsatt dollarstyrka. Till det kommer inledningsvis även eurosvaghet som tar EUR/USD till 1,01 vid halvårsskiftet. Under resten av 2025 och 2026 stiger EUR/USD långsamt till 1,07. I två temaartiklar fördjupar vi oss i Tyskland inför valet - kan det ge ny fart på ekonomin? - samt i hur demografin utmanar ekonomier och samhällen. 

Sverige: Spänd väntan på konsumtionslyft
Efter BNP-fallen 2022-2023 har tillväxten vänt upp, om än svagt. Vår prognos, att BNP-tillväxten accelererar från 0,5 procent i fjol till 3,1 procent 2026, ligger fast. Mycket faller nu på plats för en konsumtionsledd återhämtning; god reallönetillväxt, fallande boräntor och stöd från finanspolitiken. Kärninflationen 2025 hamnar, delvis på grund av stigande livsmedelspriser, strax över målet, lite högre än vi tidigare väntat oss. På sikt är dock riskerna större att inflationen hamnar något under målet, så länge ett bredare handelskrig undviks. Vi fortsätter räkna med att Riksbanken sänker styrräntan till 2,00 procent men flyttar sista sänkningen från mars till maj.

- För svensk del håller vi fast vid att det kommer en vändning under året och att vi efter ett par år med svag utveckling ska få en tillväxtuppväxling. Det kräver dock att åtminstone en del av kommande förbättringar av hushållens ekonomi används till konsumtion, något som är troligt, men inte självklart, säger Daniel Bergvall.

Exporten står emot svaghet i Europa 
Exporten har, givet svagheter för tysk och europeisk industri, varit förvånansvärt stark och har hindrat ännu sämre BNP-siffror de senaste åren. En gradvis återhämtning i Europa talar för att även svensk industri lyfter men uppgången ser ut att bli måttlig jämfört med historiska konjunktur-uppgångar, delvis på grund av att USA saktar in. Relativa energipriser och en svag krona gör att svensk industri är väl rustad. En konsolidering för den tidigare snabbväxande produktgruppen elapparater (batterier, el-överföring mm) bidrar till att dämpa industriinvesteringarna, och i viss mån sysselsättningen, men påverkar enligt vår bedömning inte export och produktion i någon större utsträckning. Utvecklingen i svensk industri behandlas närmare i en temaartikel i rapporten. Bostadsinvesteringarna vänder uppåt och går från sänke till stöd när bostadspriserna fortsätter att stiga med ca 5 procent per år.

Arbetslösheten vänder ned i sommar  
De senaste två årens svaga tillväxt återspeglas i en svagare arbetsmarknad. Vi räknar med att vändningen på arbetsmarknaden kommer först under andra kvartalet och att arbetslösheten stiger till 8,7 procent innan den vänder ned. Det svaga arbetsmarknadsläget bekräftas av att Riksbankens resursindikator fortsatt att falla och nivån är nu under det historiska snittet - en bekräftelse på att Sverige är i en lågkonjunktur. Löneförhandlingarna pågår för fullt. Vår bedömning är att förhandlingarna resulterar i två- eller treårsavtal på strax över 3,0 procent och att de totala lönerna ökar med 3,6 procent 2025 och 3,5 procent 2026. Vår prognos är nära Riksbankens.

Riksbanken sänker i januari och maj 
Efter den låga inflationssiffran i december och fortsatta fråge¬tecken kring den ekonomiska utvecklingen, tror vi att Riksbanken sänker igen i januari och bekräftar att räntebanan från december, där räntan bottnar på 2,25 procent, fortfarande gäller. Vi håller fast vid vår prognos att Riksbanken sänker räntan ytterligare en gång, till 2,00 procent, men att det sker först i maj. Räntan kommer enligt vår prognos att vara lite lägre än de 2,25 procent som är mittpunkten i Riksbankens nya intervall för den neutrala styrräntan på längre sikt (1,5 - 3,0 procent). 

- Givet att tillväxt, bostadspriser och utlåning återhämtar sig, tror vi att direktionen vill undvika att elda på utvecklingen ytterligare och avvaktar effekterna av tidigare sänkningar. Vi tror att direktionen vill undvika att sänka räntan för lågt om det inte blir en djupare ekonomisk kris. Men med tanke på att konjunkturläget är svagare än normalt är en något lägre nivå än 2,25 procent rimlig, säger Jens Magnusson. 

Fortsatt expansiv finanspolitik 
Regeringen presenterade 60 miljarder i ofinansierade reformer i budgetpropositionen för 2025, ganska jämnt fördelade mellan skattesänkningar och ökade utgifter. Vi räknar med ca 15 miljarder till i vårpropositionen i april; totalt 75 miljarder eller 1,2 procent av BNP. Mycket talar för att finanspolitiken fortsätter att vara expansiv valårsbudgeten för 2026 då vi tror att regeringen presenterar ofinansierade reformer för ytterligare 60-70 miljarder. Regeringen och oppositionen har kommit överens om att sänka målet för sparandet i offentlig sektor från nu gällande överskottsmål på 0,3 procent av BNP till ett balansmål. Förändringen gäller egentligen från 2027, men kan bidra till att öka utrymmet för reformer redan nästa år.  

- När konjunkturen stärks under 2025 och 2026 minskar statens underskott men expansiv finanspolitik och utgifter för stöd till Ukraina talar för att underskotten under 2025 och 2026 blir större än den långsiktiga målnivån. I en internationell jämförelse fortsätter dock de svenska statsfinanserna att se mycket starka ut, säger Daniel Bergvall. 

Kronan svagare mot USD under våren 
Vi väntar oss en svängig vår för den svenska kronan som slutar i en viss förstärkning mot euron, mest drivet av euro-svaghet men för svensk del även en starkare tillväxt. En tullpremie bidrar till svagare nivåer mot dollarn. Det finns som alltid risker för prognosen. Om valutamarknadens fokus återigen riktas mot skillnader i korta räntor innebär Riksbankens sänkningar en globalt sett låg ränta och kronan kan då bli en finansieringsvaluta. Kronan kan också ses som en relativ förlorare om kraftigare tullar skulle bli aktuella, då Sverige är en liten och öppen ekonomi. 

Nyckeltal: Internationell & svensk ekonomi (siffror inom parentes från Nordic Outlook nov. 2024)