- Att USA-valen nu är avklarade rätar ut en del frågetecken, men många kvarstår. Vi antar att USA höjer tullarna mot framför allt Kina; de högsta nivåerna som nämnts under valrörelsen, det vill säga 60 procent mot Kina och 20 procent mot resten av världen - blir dock brickor i ett förhandlingsspel. Höga tullar kan skada även USA:s ekonomi och därför tror vi att både nivåer och varaktighet blir föremål för förhandling. Än så länge är därför både tillväxt- och inflationseffekter från Trumps handelspolitik svårbedömda, säger SEB:s chefsekonom Jens Magnusson. 

- Den stora risken för den globala tillväxtprognosen är att höjda tullar följs av utökade motåtgärder samtidigt som osäkerheten ökar. Högre inflation, ihop med allmänt förhöjd osäkerhet, kan få centralbanker att behöva strama åt politiken, hushåll att spara mer och företag att tveka kring investeringar i en negativ tillväxtspiral, säger Jens Magnusson.

Tillväxtkonvergens dröjer och avspeglas i centralbankspolitiken
USA:s tillväxt 2024-2025 revideras upp, till 2,7 respektive 2,0 procent, drivet av konsumtionsstarka hushåll. Tillväxten blir måttlig i euroområdet, och stannar på 0,8 respektive 1,3 procent i år och nästa år, när Tyskland kämpar med konjunktur- och strukturproblem. Kina tyngs av tidigare kreditexpansion som skapat problem på fastighetsmarknaden och en exportinriktad tillväxtmodell som nu möter handelshinder och tullar. Att inflation och tillväxt bromsar in i olika takt avspeglas i centralbankspolitiken. Feds styrränta bottnar på lite högre nivå än tidigare förväntat, 3,50 procent, och ECB:s styrränta på lite lägre nivå, 1,50 procent. 

- Inflationsnedgången ger högre realräntor och sänkningscykeln behöver hålla tempot uppe för att inte bromsa ekonomin för mycket eller stressa tillgångspriser som ligger på höga nivåer. Rekordstor offentlig skuld innebär att penningpolitiken måste ta ett större konjunkturansvar; styrräntor kan behöva gå under neutral nivå i en del länder, säger SEB:s prognoschef Daniel Bergvall.

Måttlig global tillväxt
Tillväxtkraften framöver kommer från en stark arbetsmarknad, stigande realinkomster och lägre räntor. Samtidigt talar flera faktorer för att vi får vänja oss vid lägre tillväxtsiffror på sikt. Den demografiska utvecklingen förvärras, stramare regler för invandring begränsar arbetsutbudet samtidigt som finanspolitiken på de flesta håll är åtstramande.

- Finanspolitikens svåra uppgift under kommande år är att spara utan att bromsa in ekonomin för mycket, samtidigt som politiken prioriterar tillväxtvänliga strukturella reformer. Detta i en miljö med växande populism, strukturella utmaningar, grön omställning, relativt höga räntor och säkerhetspolitisk osäkerhet. Det svaga utgångsläget ger en ökad risk för ränteoro, säger Daniel Bergvall.

Sverige: Försenad återhämtning
Efter en stark inledning på året har tillväxten i Sverige varit lägre än väntat. Vi spår att tillväxten gradvis tar fart under 2025 och 2026, med hushållens konsumtion som främsta drivkraft. BNP väntas växa med 0,5 procent 2024, 2,2 procent 2025 och 3,1 procent 2026 (tidigare 0,6, 2,6 respektive 2,9 procent). 

- Industrins förtroende försvagades under sommaren, men de svenska företagen är ändå klart mer optimistiska än företagen i Tyskland och euroområdet, vilket tyder på fortsatt motståndskraft mot europeisk svaghet, säger Daniel Bergvall.

Grunden lagd för ökad konsumtion men hushållen tvekar ännu
Konsumenternas förtroende har ökat markant och ligger nu över det historiska genomsnittet. Lägre bolåneräntor, stigande reallöner och en mer expansiv finanspolitik ger stöd åt hushållens inkomster de närmaste 12 månaderna. Ökad konsumtion väntas vara den främsta drivkraften bakom den förutspådda återhämtningen 2025 och 2026 men hittills har konsumenterna varit ovilliga att öka utgifterna, vilket är en osäkerhetsfaktor också framöver. Konsumtionen i löpande priser har bromsat in i takt med den fallande inflationen. 

- Förutsättningarna för en konsumtionsledd tillväxt är goda, inte bara på grund av att Riksbanken ligger först i räntesänkningscykeln, utan också för att finanspolitiken nu tydligt stöttar ekonomin. Men det gäller förstås att en del av hushållens förstärkta inkomster faktiskt går till konsumtion, inte bara till sparande. Även bostadsbyggandet bör successivt återhämta sig även om styrkan i återhämtningen fortfarande är osäker, säger Jens Magnusson. 

Antalet påbörjade bostäder har stabiliserats och vi räknar med att byggstarter och bostadsinvesteringar ökar successivt under 2025. Bostadspriserna har också börjat stiga något snabbare vilket kan stötta byggandet framöver. Dock har den senaste byggstatistiken varit åt det svaga hållet och återhämtningen har senarelagts jämfört med vår augustiprognos. 

Arbetslösheten fortsätter att försvagas
Arbetsmarknadsindikatorerna är blandade, men fortsatt höga varsel tyder på att den uppåtgående trenden i arbetslösheten kommer att fortsätta under de kommande 3-6 månaderna. Arbetslösheten väntas stiga till närmare 9 procent i början av 2025 för att sjunka senare under året. Bristen på arbetskraft minskar åter snabbare och Riksbankens indikator för resursutnyttjande ligger nu långt under det historiska genomsnittet. Kraven inför nästa års löneförhandlingar har börjat formuleras. Vi spår att lönerna stiger med 3,4 procent 2025 och 2026, vilket innebär att vi ser en liten nedåtrisk för Riksbankens löneprognos (3,6 procent).

Kärninflationen går ner under målet under 2025
Sjunkande energipriser har bidragit till att KPIF-inflationen (KPI med fast ränta) har varit nere och vänt strax över 1 procent och låg i oktober på 1,5 procent; inflationstakten håller sig kring 1,5 procent fram till nästa höst. Kärninflationen, KPIF exklusive energi, är tillbaka nära Riksbankens mål på 2 procent. Vi tror att kärninflationen planar ut kring nuvarande nivåer på kort sikt, men att den faller något under målet under 2025 och 2026.

Riksbanken sänker styrräntan till 2 procent nästa år 
Riksbanken sänkte som väntat styrräntan med 50 punkter i november. Vi förväntar oss att detta följs av sänkningar med 25 punkter vid vart och ett av de kommande tre mötena och att styrräntan ligger kvar på 2 procent från och med mars nästa år. 

Fortsatt starka statsfinanser
Regeringen har i budgetpropositionen för 2025 föreslagit ofinansierade skattereformer på 60 miljarder kronor, inklusive skattesänkningar på totalt cirka 25 miljarder kronor. Vi räknar med att ytterligare 15-20 miljarder kronor i ofinansierade utgifter kommer att presenteras i vårbudgeten i april nästa år. Den offentliga skulden ökar 2024-2026 till följd av svag tillväxt, expansiv finanspolitik och bistånd till Ukraina, men ligger kvar under 35 procent av BNP under prognosperioden. 

Kronstyrka skjuts på framtiden
En starkare dollar, svagare euro och ännu svagare krona är en naturlig konsekvens av Trumps seger i valet, bland annat på grund av troliga konsekvenser av tullar och möjligt handelskrig. Att tillväxt och räntor i USA och euroområdet inte konvergerar på det sätt vi tidigare räknat med, bidrar också. Förstärkningen av SEK som vi förväntat oss under 2025 var i mångt och mycket beroende av en svagare USD och en starkare euro. Utan alltför drakoniska tullar och tapp för den globala exportindustrin ger lokala faktorer dock fortfarande visst stöd för kronan. Kronan är alltjämt undervärderad och den tillväxtuppväxling som vi förväntar oss för Sverige är främst driven av bättre förutsättningar för svenska hushåll. Vi förväntar oss därför att kronan så småningom kommer börja stärkas igen under 2025. Den mindre kronvänliga globala miljön gör dock att återhämtningen, framför allt mot dollarn, inte kommer att vara lika kraftig som vi tidigare prognosticerat.

Nyckeltal: Internationell & svensk ekonomi (siffror inom parentes från Nordic Outlook aug. 2024)

Internationell ekonomi. 2023 2024 2025 2026
BNP. Årlig förändring i
%
USA 2,9 2,7 (2,5) 2,0 (1,5) 1,7 (1,8)
(2,5)
Euroområdet 0,4 0,8 (0,8) 1,3 (1,6) 1,6 (1,5)
(0,4)
Storbritannien 0,3 1,0 (1,1) 1,4 (1,1) 1,5 (1,5)
(0,1)
Japan 1,7 0,4 (0,4) 1,0 (1,0) 1,1 (1,1)
(1,7)
OECD 1,7 1,8 (1,7) 1,9 (1,8) 1,7 (1,7)
(1,6)
Kina 5,2 5,0 (5,0) 4,5 (4,5) 4,3 (4,3)
(5,2)
Norden 0,4 1,1 (0,9) 2,2 (2,5) 2,5 (2,6)
(0,4)
Baltikum 0,0 ( 0,9 (1,3) 2,4 (2,5) 2,7 (2,7)
-0,9)
Världen (PPP) 3,2 3,2 (3,1) 3,1 (3,2) 3,1 (3,1)
(3,2)
Norden och Baltikum.
BNP, årlig förändring i
%
Norge 0,5 1,6 (1,6) 1,9 (2,4) 1,2 (2,2)
(0,5)
Danmark 2,5 2,4 (2,0) 3,0 (3,1) 3,0 (3,0)
(2,5)
Finland -1,2 ( -0,5 (-0,6) 1,5 (1,5) 1,8 (1,8)
-1,2)
Litauen 0,3 ( 2,4 (2,4) 2,8 (2,6) 2,9 (2,9)
-0,3)
Lettland 1,7 ( -0,4 (0,8) 1,8 (2,2) 2,2 (2,5)
-0,3)
Estland -3,0 ( -0,9 (-0,7) 2,2 (2,5) 2,8 (2,7)
-3,0)
Svensk ekonomi. Årlig
förändring i %
BNP, faktisk -0,3 ( 0,5 (0,6) 2,2 (2,8) 3,1 (2,9)
-0,2)
BNP, dagkorrigerad -0,1 0,5 (0,5) 2,4 (3,0) 2,9 (2,7)
(0,1)
Arbetslöshet (%) (EU 7,7 8,5 (8,5) 8,8 (8,5) 8,5 (8,2)
-definition) (7,7)
KPI 8,5 2,8 (2,9) 0,3 (1,2) 1,7 (1,1)
(8,5)
KPIF 6,0 1,8 (1,9) 1,7 (2,0) 2,0 (1,8)
(6,0)
Offentligt saldo (% av -0,6 ( -1,0 (-1,0) -1,3 (-1,0) -0,5 (-0,5)
BNP) -0,6)
Styrränta (dec) 4,00 2,50 (2,75) 2,00 (2,25) 2,00 (2,00)
(4,00)
Växelkurs, EUR/SEK (dec) 11,13 11,75 (11,10) 11,40 (10,80) 11,20 (10,55)
(11,13)