Hushållens nettoförmögenhet sjunker under det första kvartalet till 25 000 miljarder kronor, enligt SEB:s Sparbarometer. Såväl aktie- som räntetillgångar bidrar till förmögenhetsminskningen med anledning av en svag börsutveckling under kvartalet. Samtidigt bidrar en stark köpkraft till ett större nysparande medan skulderna fortsätter växa i en måttlig takt.

Under årets första kvartal minskar hushållens nettoförmögenhet, tillgångar minus skulder, med 316 miljarder till 25 041 miljarder kronor. De sammantagna tillgångarna minskar med 272 miljarder till 30 565 miljarder kronor men har på ett års sikt stigit med 1 360 miljarder kronor. Aktietillgångarna står för störst del av värdeminskningen medan fastighetstillgångarna ökade något. Nysparandet var större än föregående kvartal, där hushållen främst sparade i aktier och på konto. 

- Hushållen har länge haft ett stort sparande på börsen, något som tydligt avspeglas i den samlade aktieförmögenheten. Baksidan är att det räcker med en turbulent månad för att prägla ett helt kvartal. Under mars föll börsen kraftigt och satte ett omedelbart och kännbart avtryck i hushållens förmögenhet, säger SEB:s privatekonom Américo Fernández.

Hushållens skuldkvot har fallit de senaste åren
Hushållens skulder ökar med 44 miljarder till 5 524 miljarder kronor. Ökningstakten är dämpad, främst driven av att priserna på bostäder stått relativt stilla, vilket gjort att bostadslånen, som står för nästan 80 procent av lånestocken, ökat i långsammare takt än historiskt genomsnitt. Ökningstakten har däremot varit stigande under två års tid. 

Konsumtionslån och övriga lån har utvecklats i en måttligare takt jämfört med genomsnittet för de senaste tio åren, även om konsumtionslånen nu ökar i en alltmer accelererande takt. Även studielånen fortsätter att växa i en historiskt hög takt. Skulder i förhållande till disponibel inkomst ligger fortsatt på 172 procent. Sedan skuldkvoten toppade på nästan 200 procent i slutet av 2021 har den sjunkit med 26 procentenheter.

- Flera år med dämpad skuldutveckling i kombination med stigande inkomster har lett till den lägsta skuldkvoten på över tio år, vilket är en välkommen utveckling för både hushållen och samhällsekonomins motståndskraft. Men bilden är inte entydig. Hela 80 procent av alla bolån har idag en bindningstid under ett år, en historiskt hög nivå, vilket gör svenska bolåntagare särskilt sårbara om räntorna skulle stiga igen, säger Américo Fernández.

Översikt av hushållens förmögenhet- och skuldförändringar:

* Övriga lån definieras som utlåning till företagarhushåll exklusive bostadslån samt all utlåning till hushållens icke vinstdrivande organisationer.