Kostnadschocken pressar hushållens ekonomi samtidigt som företagens investeringsvilja minskar. 

─ Hushållen kommer hålla hårt i plånboken när köpkraften försämras av hög inflation och stigande ränteutgifter. Arbetsmarknaden visar ännu motståndskraft men läget väntas försämras när sysselsättningsintensiva branscher såsom detaljhandel och bygg drabbas, säger Swedbanks chefekonom Mattias Persson.  

Fler räntehöjningar i närtid - men sänkningar i sikte
Svensk inflation fortsätter stiga och når sin topp under inledningen av 2023, men volatila elpriser innebär att prognosen är mer osäker än vanligt. Inflationsuppgången är bred och omfattar såväl varor som tjänster och tvingar Riksbanken att strama åt penningpolitiken.

Swedbank står fast vid prognosen och räknar med att Riksbanken höjer styrräntan med 75 räntepunkter till 2,50 procent vid det kommande penningpolitiska mötet i november. Swedbank reviderar därefter upp prognosen och räknar med en höjning med 50 punkter till 3,0 procent i februari nästa år. 

─ Med en hög skuldsättning och en stor andel hushåll med rörlig ränta på sina bolån får Riksbanken det svårt att hålla ett respektavstånd till ECB. Under slutet av nästa år inleder Riksbanken en rad räntesänkningar om sammanlagt 75 punkter vilket slutligen ger en styrränta på 2,25 procent under 2024, säger Mattias Persson. 

Sämre tillväxt och fortsatt prisfall på bostäder
Prognosen för den svenska tillväxten 2023 revideras ner till -0,9 procent och för 2024 revideras tillväxten ned till 1,0 procent jämfört med den tidigare prognosen på 0,4 procent respektive 1,5 procent från augusti. Den ekonomiska tillväxten mattas av även globalt och tillväxtutsikterna revideras ner. 

Den avvaktande bostadsmarknaden väntas fortsätta under första halvåret nästa år. Säljare och köpare har svårt att mötas vilket leder till ett stort antal osålda bostäder. Sammantaget väntas bostadspriserna ha fallit med mellan 15 och 20 procent från toppen i februari 2022 till botten under första halvåret 2023.

Stöd till hushållen väntas från den nya regeringen
Finanspolitiken väntas bli stöttande utan att stjälpa de offentliga finanserna. Swedbank räknar med ett högkostnadsskydd avseende elutgifter för hushåll och företag på cirka 100 miljarder kronor. Det offentliga finansiella sparandet är i princip i balans nästa år och uppvisar ett litet underskott 2024. Den offentliga skulden som andel av BNP landar på omkring 30 procent av BNP 2024.

─ Den nya regeringen har bland annat aviserat sänkta drivmedelspriser, att den förhöjda a-kassan blir permanent och förhöjda anslag till rättsväsendet. Vi räknar också med att statsbidragen till kommunsektorn höjs nästa år. Statsfinanserna är starka men finanspolitiken måste vara balanserad så att inte inflationen eldas på ytterligare, säger Mattias Persson.  

För att läsa rapporten i sin helhet, se bilaga eller besök: www.swedbank.se/seo

Se även bifogat pressmeddelande i pdf för tabeller. 

Kontakt:
Mattias Persson (mattias.persson@swedbank.se?subject=Ang.%20SEO),chefekonom Swedbank, tfn +46 73 094 29 56 
Hannes Mård (hannes.mard@swedbank.se?subject=Ang.%20SEO),presskommunikatör Swedbank, tfn +46 73 057 41 95