- Hushållen är mer räntekänsliga än någonsin och det innebär att de högre räntorna snabbt försämrar deras utrymme för övrig konsumtion i år. Arbetslösheten börjar dessutom stiga när företagen stramar åt vilket ytterligare försämrar köpkraften och utmanar hushållen, säger Swedbanks chefekonom Mattias Persson.

Räntesänkningar först 2024
Inflationen har nu nått sin topp men på kort sikt hålls den fortsatt uppe av den svaga kronan, hyres- och avgiftshöjningar på bostäder samt ett utdraget pristryck från producenter. Swedbank räknar därför med att Riksbanken fortsätter att strama åt penningpolitiken och att de höjer styrräntan med 50 räntepunkter till 3,00 procent vid det kommande penningpolitiska mötet i februari och 25 räntepunkter på respektive möten i april och juni. 

- Med en fortsatt hög inflation och att andra centralbanker fortsätter att strama åt ser vi att Riksbanken kommer fortsätta att höja räntan. Vi räknar med att styrräntan når sin topp på 3,50 procent i juni. Nästa år väntas Riksbanken genomföra en rad räntesänkningar om sammanlagt 100 punkter vilket slutligen ger en styrränta på 2,50 procent mot slutet av 2024, säger Mattias Persson.  

Svensk tillväxt försvagas
Prognosen för den svenska tillväxten 2023 revideras ner till -1,1 procent för 2023 och till 0,9 procent för 2024 jämfört med den tidigare prognosen på -0,9 procent respektive 1,0 procent från oktober. Globalt stagnerar den ekonomiska tillväxten under 2023 men tillväxtutsikterna för 2024 vänder upp något. Den höga räntekänsligheten i Sverige, på grund av höga skulder som ofta har rörlig ränta, ger större påverkan på svensk ekonomi än på omvärldens.

Kylan på bostadsmarknaden väntas fortsätta under första halvåret i år och från toppen till botten väntas priserna ha fallit med runt 20 procent. Att Riksbanken börjar sänka räntan under 2024 samtidigt som nyproduktionen faller tillbaka kraftigt, väntas bidra till att priserna kan börja stiga något. Det dröjer flera år innan priserna är tillbaka på den tidigare toppnivån från februari 2022. 

Behov av riktade stöd och skattesänkningar i sikte
För 2023 räknar Swedbank med ytterligare stöd till kommuner och hushåll på 10 miljarder kronor från finanspolitiken till följd av de demografiska utmaningarna. Elstödet till hushållen blir betydligt lägre än förväntat. Swedbank räknar med 55 miljarder kronor i stöd i år, varav drygt 20 miljarder kronor avser elstöd till hushållen. 

För 2024 räknar Swedbank med ofinansierade åtgärder på 30 miljarder kronor, varav merparten är skattesänkningar som aviserades i Tidöavtalet, och ytterligare ett elstöd om 35 miljarder kronor. Det offentliga finansiella sparandet försämras något och ger ett underskott under de kommande två åren på -0,3 respektive -0,7 procent av BNP.

- Med tanke på att hushållen får kraftigt försämrad köpkraft skulle vi gärna se mer stöd till utsatta hushåll och det finns ytterligare åtgärder regeringen kan göra för hushållen utan att spä på inflationen. Till exempel höjda bostadsbidrag men även utbildningssatsningar för att få fler i arbete. En välkommen åtgärd för de utsatta hushållen skulle vara om förslaget med sänkt skatt på lägre inkomster genomförs i enlighet med Tidöavtalet, säger Mattias Persson. 

För rapporten i sin helhet, se bilaga eller besök: www.swedbank.se/seo. Se även bifogat pressmeddelande i pdf för tabeller. 

Kontakt:
Mattias Persson, chefekonom Swedbank, tfn +46 73 094 29 56 
Hannes Mård, presskommunikatör Swedbank, tfn +46 73 057 41 95