Studien, som är den första i sitt slag, undersökte erfarenheterna hos svenska användare av kommunikationshjälpmedel*, med fokus på personer med ALS, cerebral pares och autism, samt deras nätverk, såsom familjemedlemmar och omsorgspersonal. Resultaten av studien visar att kommunikationshjälpmedel har en positiv inverkan på alla aspekter av hur Världshälsoorganisationen (WHO) mäter livskvalitet; fysisk hälsa, mental hälsa, sociala relationer och levnadsmiljö. Fördelarna med att använda kommunikationshjälpmedel påverkar främst tre grupper: användarna, deras nätverk och samhället.  

Fördubblad livskvalitet för användare  

Rapporten visar att känslan av välmående är fördubblad bland användare som har ett kommunikationshjälpmedel, jämfört med hur deras liv skulle ha varit utan det. De mest betydande fördelarna med kommunikationshjälpmedel för användare är den förbättrade förmågan att uttrycka behov och preferenser (86 % gav detta svar), att de känner sig uppmuntrade att kommunicera (72 %) och att de kan bilda och upprätthålla relationer även utanför den närmaste familjen (69 %).  

Förbättrad förståelse för användaren och ökad självständighet  

Det bekräftas i studien att kommunikationshjälpmedel medför förbättrad förståelse mellan användarna och deras nätverk, som exempelvis familjemedlemmar och omsorgspersonal. 88 % av personer i användarnas nätverk uppger att kommunikationshjälpmedel medför mer exakt och effektiv kommunikation med användarna, och 83 % anser att det är lättare att förstå och tillgodose användarens behov. 65 % av personer i användarnas nätverk uppger att förbättrad självständighet för både användaren och personer i dennas närhet lindrar stress och frigör tid för att göra andra saker, såsom arbete eller studier.  

Förbättrad arbetsförmåga medför minskade kostnader för samhället  

Studien visar att samhället drar nytta av användningen av kommunikationshjälpmedel genom ökad arbetsförmåga för både användare och personer i deras nätverk, samt minskat behov av sjukvårdskontakter. Enligt den hälsoekonomiska analysen som gjorts kan samhället spara mer än tre gånger kostnaden för varje förskrivet kommunikationshjälpmedel.  

"Studien visar att kommunikationshjälpmedel har kraften att förbättra livskvaliteten väsentligt för människor med funktionsnedsättning, samtidigt som de betalar för sig själva tre gånger om. Genom att stå bakom denna rapport vill vi öka kännedomen och hjälpa till att vägleda politiska beslut för att ge fler människor med funktionsnedsättning tillgång till de kommunikationshjälpmedel de behöver", säger Fredrik Ruben, VD för Tobii Dynavox.  

"Att kunna göra sig förstådd och berätta för andra hur du känner eller vad du vill är avgörande för medlemmarna i Neuro. Den hälsoekonomiska studien visar tydligt att vi måste ändra dagens alltför restriktiva och ojämlika tillgång till kommunikationshjälpmedel", säger Lise Lidbeck, ordförande för den svenska patientorganisationen Neuro, som arbetar för förbättrade rättigheter och förutsättningar för personer med neurologisk diagnos.  

Den fullständiga rapporten finns tillgänglig här: Hälsoekonomisk studie om kommunikationshjälpmedel (https://www.assistivecommunication.com/rapport).

*Definition av kommunikationshjälpmedel  

Med kommunikationshjälpmedel avses specialutvecklad hårdvara och programvara, styrd via alternativa åtkomstmetoder, såsom pekskärm eller ögonstyrning för att ge användare möjlighet att kommunicera. Dessa lösningar används vanligtvis av personer med begränsad motorisk och/eller talförmåga, på grund av funktionsnedsättningar som ALS, cerebral pares eller autism.  

Om studien

Under perioden december 2023 till februari 2024 genomförde forskningsföretaget Augur en hälsoekonomisk studie på uppdrag av Tobii Dynavox om användningen av kommunikationshjälpmedel för personer med funktionsnedsättning. Respondenterna var främst användare av kommunikationshjälpmedel med cerebral pares, autism och ALS, eller personer i deras nätverk, såsom familj eller omsorgspersonal. De kommunikationshjälpmedel som deltagarna använder tillhandahålls av olika leverantörer, inklusive Tobii Dynavox. Studien genomfördes genom en kombination av djupintervjuer (24 respondenter) och en kvantitativ onlineundersökning (81 respondenter).   

I undersökningen kartlades attityderna inom användargruppen, och mellan användare och deras nätverk. Fokus låg på hur användare, deras familjer och omsorgspersonal upplevde och rangordnade de olika fördelarna med kommunikationshjälpmedel och deras förmåga att bidra till förbättrad livskvalitet. En hälsoekonomisk analys gjordes av en oberoende hälsoekonom för att beräkna påverkan på samhället. Deltagarna i studien bjöds in via oberoende branschorganisationer och andra befintliga kontakter från Tobii Dynavox, samt genom användning av sociala medieplattformar.