2015 antog FN de globala målen för hållbar utveckling (https://sdgs.un.org/goals), som 193 nationer enades om att genomföra. Så vad hände? Inte särskilt mycket, enligt Frank Biermann, forskningsprofessor i Global Sustainability Governance vid Copernicus Institute of Sustainable Development vid Utrecht University i Nederländerna.

- Vi analyserade 3 000 vetenskapliga studier om de politiska effekterna av målen för hållbar utveckling, säger Biermann. Vi har upptäckt att de hittills inte har haft någon transformativ inverkan på våra samhällen eller det politiska systemet, inte på lokal, nationell eller global nivå. Det var ett nedslående fynd.

Så, är de stora globala mötena - om klimatförändringar, biologisk mångfald, rättvisa och fattigdomsbekämpning - meningslösa?

- Nej, säger Frank Biermann. Dessa internationella konventioner och konferenser är viktiga, men de förändrar inte världen från en dag till en annan. De initierar reformer, som regeringar senare genomför. Det tar tid.

Ekosystemen är dock under ett enormt tryck, så tiden börjar rinna ut. Han anser att reformering av FN och andra globala institutioner är nödvändigt för att skapa hållbarhet. Frank Biermann grundade Earth System Governance Project (https://www.earthsystemgovernance.org/), ett tvärvetenskapligt forskningsnätverk av hållbarhetsforskare som utvecklar bättre styrningslösningar.

- Vi behöver bättre och kraftfullare institutioner och bättre politik för att hantera utmaningar som klimatförändringar, säger Biermann.

Även om vinnarna av Volvos miljöpris har kommit från olika akademiska discipliner har de flesta varit naturvetare. Frank Biermann är den första statsvetaren att ta emot priset. Han ser detta som ett erkännande av samhällsvetenskapernas roll i hållbarhet och ger exemplet med klimatgeoteknik. Vissa forskare har föreslagit detta som en metod för att undvika klimatförändringar.

- En av många idéer är att hundratals flygplan skulle flyga runt jorden och spruta ut olika ämnen i stratosfären för att kyla planeten på konstgjord väg, säger Biermann. Jag tycker att det här är en väldigt farlig idé. Som samhällsvetare tror jag att vi inte kan kontrollera en sådan åtgärd. Vi saknar institutioner för styrning för klimatgeoteknik i planetär skala. Dessutom är riskerna med klimatgeoteknik okända. Effekterna kommer att variera mellan regioner, och det finns osäkerhet om effekterna på vädermönster, jordbruk och hur de påverkar grundläggande mat- och vattenbehov.

Frank Biermann är mycket oroad. Han och 550 andra forskare har undertecknat ett öppet brev där de uppmanar regeringar och FN-organ att inte börja med geoteknik för klimatstyrning. De förespråkar ett icke-användningsavtal (https://www.solargeoeng.org/) och han tror att de kommer att bli framgångsrika.

- Jag tror att påtryckningar från civilsamhället, många forskare och parlament kommer att förhindra dessa spekulativa teknologier.

Juryn för Volvos miljöpris säger i sin motivering till 2024 års pris:

"Frank Biermann har definierat nya vägar för internationell miljöstyrning i en period av global förändring.  Han har gått i spetsen för forskning som har främjat vår förståelse av hur internationella institutioner kan förbättra vår kollektiva förmåga att mildra globala miljörisker och anpassa oss till oundvikliga förändringar."

18 september 2024

Sedan den första utmärkelsen för 35 år sedan har Volvos miljöpris blivit ett av den vetenskapliga världens mest respekterade miljöpriser. Priset kommer att delas ut 15 oktober i Stockholm vid en prisceremoni och seminarium.

För mer information om 2024 års pristagare: www.environment-prize.com

Länk till högupplösta bilder (https://volvogroupmediahub.dam.aprimo.com/dam/search?q=PR-VG-2024-09-18)

Journalister som vill ha ytterligare information, vänligen kontakta:
Claes Eliasson, Volvokoncernens presschef
076 553 72 29
press@volvo.com

För mer information, gå till volvogroup.se (https://www.volvogroup.se/sv-se/home.html)
För löpande uppdateringar, följ oss på X: @volvogroupse (https://twitter.com/volvogroupse)

Volvokoncernen bidrar till ett ökat välstånd genom att erbjuda transport- och infrastrukturlösningar som lastbilar, bussar, anläggningsmaskiner och motorer för marina och industriella applikationer samt finansiering och tjänster som ökar kundernas drifttid och produktivitet. Volvo grundades 1927 och är i dag drivande i utvecklingen av framtidens hållbara transport- och infrastrukturlösningar. Volvokoncernen har sitt huvudkontor i Göteborg, har fler än 100,000 medarbetare och kunder på närmare 190 marknader. 2023 uppgick nettoförsäljningen till cirka 553 miljarder kronor. Volvoaktien är noterad på Nasdaq Stockholm.