SEB:s Sparbarometer för första kvartalet 2020

Coronakrisen sänker hushållens förmögenhet med mer än 1 000 miljarder kronor
             
De svenska hushållens brutto- och nettoförmögenheter minskade kraftigt under det första kvartalet 2020 och nästan halva 2019 års rekorduppgång är nu utraderad. Nedgången beror främst på fallande aktietillgångar. Samtidigt uppvisade hushållen ett rekordhögt nysparande på bankkonto under årets första kvartal. Det visar SEB:s Sparbarometer för första kvartalet 2020 som presenteras i dag.

Hushållens nettoförmögenhet minskade under det första kvartalet med 1 065 miljarder kronor (-5,9 procent) och uppgick vid utgången av kvartalet till 16 860 miljarder kronor. Nedgången under kvartalet gör att hushållen tappar förmögenhet motsvarande en femtedel av Sveriges BNP. Värdet på hushållens bruttoförmögenhet minskade med 1 010 miljarder kronor till 21 372 miljarder kronor. Den största orsaken till nedgången kom från kraftigt fallande aktietillgångar (-13,2 procent) efter ett historiskt börsras under kvartalets sista månad. Hushållens nysparande uppgick till 102 miljarder kronor under första kvartalet. Det är en ökning med 63 miljarder kronor jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Hushållen uppvisade ett rekordhögt nysparande på bankkonto (+83 miljarder kronor).

-          Trots att det bara var kvartalets sista månad, mars, som fullt ut påverkades av krisen, är effekerna på hushållens förmögenhet kraftiga. Nedgången med över 1 000 miljarder kronor i både brutto- och nettoförmögenhet är det största vi uppmätt. De fallande aktiekurserna påverkar förmögenheten genom såväl direktägt aktiesparande som genom fonder, försäkringar, tjänstepensioner och premiepensioner, säger SEB:s privatekonom Jens Magnusson.

Under det första kvartalet ökade hushållens skulder med 54 miljarder kronor (1,2 procent). Det är en något högre ökningstakt jämfört med motsvarande kvartal föregående år (1,0 procent) men något lägre än föregående kvartal (1,3 procent). På årsbasis steg ökningstakten (5,3 procent) för tredje kvartalet i rad och börjar försöktigt stiga igen från tidigare bottennotering (5,1 procent). För första gången på två år växte hushållens studielån snabbare än konsumtionslånen under första kvartalet. Konsumtionslånen ökade med 1,5 procent och studielånen 1,6 procent. Övriga lån ökade med 0,6 procent och bostadslånen med 1,3 procent. Bostadslånen står för nästan 80 procent av hushållens samlade skulder.

-          Skulderna fortsatte att öka under första kvartalet och eftersom förmögenheten samtidigt minskade steg också skuldkvoten. Samtidigt skedde en tydlig omläggning i hushållens sparande. Det höga nysparandet på 102 miljader kronor placerades till rekordstor del på bankkonto, samtidigt som vi såg stora uttag från fonderna. Det är naturligt att man blir orolig när börsen går ner men det finns skäl att påminna om hur svårt det är att pricka toppar och bottnar på aktiemarknaden. Oftast är ett brett, regelbundet aktiesparande som får löpa på, i både upp- och nedgångar, det bästa för den som sparar på längre sikt, säger Jens Magnusson.