Nedsatt luktförmåga skulle kunna klassas som en folksjukdom, givet att det redan före pandemin förekom hos över 20 % av befolkningen. Pandemin bidrog till att denna siffra ökade, och år 2020 drabbades över en halv miljon svenskar av nedsatt eller tappad luktförmåga efter att ha insjuknat i COVID-19. De negativa konsekvenserna av att inte känna dofter handlar om så mycket mer än att kunna njuta av mat och dryck; bland personer som förlorat luktsinnet är depression och nedstämdhet mycket vanligare än bland befolkningen i allmänhet – det är till och med vanligare än bland dem som drabbats av blindhet och andra sinnesnedsättningar.
 
Avsaknad av effektiv behandling
Trots att det är ett så utbrett problem med konsekvenser för allmänhälsan har avsaknaden av effektiva behandlingar varit stor. Studier visar att den som lukttränar har fyra gånger högre chans att återfå sitt luktsinne, men eftersom de nuvarande metoderna är primitiva, tidskrävande och ofta sträcker sig över fyra till sex månader är det många som hoppar av sin behandling och därmed inte blir hjälpta.
 
“I dagsläget består behandlingen av att dofta på exempelvis oljor eller kryddor flera gånger om dagen och tiden det tar i anspråk gör att många inte orkar fullfölja sin behandling och därmed blir de inte hjälpta”, förklarar luktexperten Johan Lundström, professor och forskare vid Karolinska Institutet.
 
Lansering av världens första CE-märkta behandlingsmetod 
För att hjälpa den höga andelen som drabbats har svenska medtech-bolaget NOSA Plugs AB tillsammans med forskare på Karolinska Institutet utvecklat världens första CE-märkta, medicintekniska produkt för luktträning. Lösningen, som består av näspluggar som utsöndrar doft, är framtagen i syfte att effektivisera behandlingen, möjliggöra passiv träning och samtidigt förkorta behandlingsperioden markant. 
 
“Våra pluggar placeras i näsan och användaren kan utföra andra sysslor under tiden, vilket vi tror kommer att vara en nyckel för att få fler att fullfölja sin behandling och därmed bli hjälpta”, säger Adrian Liljefors, VD på NOSA Plugs AB. 
 
För att ge ytterligare stöd och öka chanserna att hjälpa drabbade personer har bolaget även utvecklat en app för telefonen som ska fungera som stöd i behandlingen. Appen, som guidar, påminner och uppmuntrar användaren, är framtagen tillsammans med ledande forskare inom lukt & perception, psykologi och öron-, näsa-, hals-specialister.
 
“Kombinationen av de CE-märkta pluggarna som användaren sätter i näsan och vår app som påminner, guidar, ger awards och därmed motiverar användaren tror vi skapar helt nya förutsättningar för fler att fullfölja sin behandling”, säger Adrian Liljefors. 
 
Miljardmarknad utan befintlig CE-märkt lösning
Givet den stora andel av befolkningen som drabbas av nedsatt luktförmåga är den totala adresserbara marknaden för bolaget stor.
 
“Vi räknar med en total adresserbar marknad på 12,9 miljarder Euro årligen globalt och eftersom det inte finns några konkurrenter som faktiskt erbjuder en CE-märkt lösning vill vi försöka nå ut till en så stor andel som möjligt av alla som lider av någon form av luktnedsättning och få dem att prova vår behandlingsmetod”, säger Adrian Liljefors. 
 
Initialt kommer bolaget att fokusera på att lansera lösningen i Norden, Tyskland och England, som alla är strategiskt viktiga marknader för bolaget. Lösningen kommer att presenteras för första gången på den stora vård- och hälsomässan Medica den 13 november i Düsseldorf.
 
“Medica är en av årets viktigaste händelser för oss; där är alla beslutfattare, inköpare och distributörer och det är därför den perfekta platsen att lansera vår innovation på”, säger Adrian Liljefors. 
 
Utöver mässan kommer NOSA även att arbeta med att sälja in lösningen mot såväl befintliga som nya kunder inom B2B och bolaget kommer även att satsa på att sälja in lösningen direkt mot konsument. 
 
“Vi har tidigare arbetat mestadels mot återförsäljare och distributörer, men satsar nu stort på att även etablera oss och våra olika lösningar mot konsument. Med vår lösning bryter vi helt ny mark inom luktträning och vi hoppas kunna se en betydligt större andel som blir hjälpta tack vare en mer effektiv och modern behandling”, säger Adrian Liljefors. 

Fakta om luktsinnet

• Olfaktionen, människans luktsinne, har evolutionärt utvecklats som en mekanism för att identifiera och undvika potentiella faror i omgivningen, som till exempel för ruttnande mat eller närvaro av rovdjur.
• Luktsinnet är unikt eftersom det är det enda av de fem sinnena som har en direkt koppling till hippocampus och amygdala, vilka är två områden i hjärnan som är starkt involverade i minne och känslor.
• Sinnet bidrar till överlevnadsbeteenden och har direkt påverkan på individens förmåga att navigera i och interagera med miljön på ett säkert sätt. Ett intakt luktsinne är än idag viktigt för att upptäcka varningssignaler i omgivningen, som brandrök eller kemiska utsläpp. 
• Bortom dess grundläggande överlevnadsvärde, kan nedsatt luktförmåga leda till betydande förändringar i beteendet kring födointag. Det inkluderar selektivt intag av näringsämnen eller överkompensation. Det finns alltså risk för individer med nedsatt luktsinne att både drabbas av övervikt och undervikt.
• Om sinnet blir nedsatt eller förvrängt, kan individen även ha svårigheter att känna igen förorenad eller otjänlig mat, vilket ökar riskerna för förgiftningar och infektioner.
• Luktsinnet är intimt knutet till sociala och emotionella processer, där det bland annat underlättar sociala interaktioner. Dofter hjälper oss att knyta an till vår omgivning, och förstärker banden till barn, partners och andra relationer. 
• Forskning visar att nedsatt luktsinne gör att många förlorar sexlusten som konsekvens. Det finns även studier som pekar på att feromoner och kroppslukt kan spela en roll i attraktion och partner urval, och teorier (som Major Histocompatibility Complex) som föreslår att vi omedvetet dras till partners med annorlunda immunförsvar än vårt eget - något som upptäcks genom doft.
• Dysfunktion i olfaktoriska systemet kan vara en tidig markör för neurodegenerativa sjukdomar som Parkinsons, Alzheimers sjukdomar och demens. Det pågår kontinuerliga forskningsstudier för att bättre förstå kopplingen mellan dem, som b. la. inkluderar hur tidiga förändringar i luktsinnet kan användas som biomarkörer för att diagnostisera sjukdomarna innan de fullständigt utvecklas och hur detta kan leda till tidigare och mer effektiv behandling. Genom att förstå kopplingarna hoppas forskare kunna utveckla nya metoder för att upptäcka och kanske till och med förebygga utvecklingen av sjukdomarna.
• Det finns en väletablerad koppling mellan olfaktorisk dysfunktion och negativa psykologiska tillstånd som depression, tristess och ångest. Personer med försämrad luktförmåga är ofta oroliga kring doft relaterade till sin personliga hygien och löper högre risk för depression än andra.